Juridisk dragkamp EU – Polen/Ungern – men Bulgarien/Moldavien visar hur illiberala ledare välts

Den långa juridiska dragkampen har nu övergått i öppet krig när Polens författningsdomstol deklarerar att landets grundlag står över EU-rätten. EU-kommissionen manas att slå tillbaka. Men EU lär inte kunna enas om att sparka ut medlemsländer som inte följer demokratiska regler.

Det är väljarna i Bulgarien och Makedonien som visar hur illiberala ledare kan vältas.

“Vi är steg för steg på väg mot en juridisk Polexit”, varnar Polens ombudsman Adam Bodnar efter att landets författningsdomstol struntat i EU-domstolen och deklarerat att Polens grundlag står över EU-rätten.

Adam Bodnar blev för övrigt avskedad från posten som ombudsman av samma författningsdomstol den 15 april.

Det var andra gången på en vecka som den polska författningsdomstolen ifrågasatte EU-domstolens överhöghet och därmed i praktiken EU:s grundlag.

EU-kommissionen protesterar och hotar dra Polen inför EU-domstolen igen med betydligt allvarligare anklagelser.

The Commission will not hesitate to make use of its powers under the Treaties to safeguard the uniform application and integrity of Union law. EU law has primacy over national law; All decisions by the European Court of Justice, including orders for interim measures, are binding on all Member States’ authorities and national courts.

Den juridiska dragkampen mellan den polska regeringen och EU har pågått i över fem år. Regeringspartiet Lag och rättvisa har har urholkat domstolarnas självständighet och inrättat en “disciplinnämnd” för att straffa domare. Den motiverar det med att man ska “rensa ut” resterna av kommunisttiden inom rättsväsendet. Men när författningsdomstolen nu tar avstånd från EU-domstolens utslag är ordföranden Stanislaw Piotrowicz, fd parlamentsledamot för Lag och rättvisa, tillika åklagare under Polens kommunistiska period.

Den polska regeringen hävdar att EU-domstolen överskrider sina befogenheter och blandar sig i landets inre angelägenheter. Polen lutar sig mot att den tyska författningsdomstolen överprövade ett utslag av EU-domstolen i maj i fjol; en bomb som desarmerades av Angela Merkel.

Juridiska experter hävdar att de rättsliga tvisterna inte går att jämföra, men EU-kommissionen har ändå nu ett år senare dragit även tyska författningsdomstolen inför EU-domstolen för att få rättsreglerna slutgiltigt fastslagna.

EU-kommissionen fortsätter samtidigt den juridiska vägen för att försöka stoppa Polen och Ungerns urholkning av EU:s demokratiregler. Senast mot de båda ländernas attacker mot HBTQ-personer.

EU-parlamentet och de flesta EU-länders regeringar stödjer kommissionen och pressar på för att den ska agera ännu mer kraftfullt. Men så länge Ungerns Viktor Orban och Polens Jaroslaw Kaczynski håller varandra om ryggen behöver de inte känna sig hotade från Bryssel.

Det enda verkliga hotet för Orban och Kaczynski är väljarna.

Det fick Bulgariens Boyko Borisov och Moldaviens Igor Dodon känna av den gångna helgen.

Proryske Dodon förlorade först presidentmakten i november i fjol och nu blev hans socialistiska parti besegrat i parlamentsvalet av EU-positiva partier. Europas fattigaste land, där Ryssland haft ett stort inflytande under många år, får för första gången en pro-europeisk regering. Till stora delar tack vare rösterna från de många moldaver som arbetar runt om i Europa.

Borisov har styrt Bulgarien ända sedan 2009 och trots omfattande anklagelser om korruption och massdemonstrationer har han haft stöd av Angela Merkel och EU-parlamentet, där hans parti Gerb ingår i stora konservativa EPP-gruppen. Det socialistiska oppositionspartiet är minst lika korrumperat och det är först sedan det bildats nya protestpartier som Borisov är på väg att sparkas från makten.

Rockgubben Slavi Trifonovs anti-etablissemangsparti ITN – “Det finns ett sånt folk” – blev största parti i valet och Borisovs tid verkar vara över. Proteströrelsen fick draghjälp av USA:s president Biden som infört sanktioner mot bulgariska näringslivshöjdare kopplade till Borisov.

Det är högst oklart hur Trifonov ska få ihop en ny regering, men han verkar inställd på att Bulgariens korrupta ledarskap ska kastas ut.

På samma sätt kommer det troligen att krävas okonventionella politiska konstellationer för att välta Orban och Kaczynski över ända. De har kunnat ändra vallagar och tagit kontroll över media under sina år vid makten.

I Ungern har oppositionspartierna från vänstern, extremhögern och liberaler gått samman för att lansera en gemensam motkandidat mot Viktor Orban inför parlamentsvalet i höst. Opinionsmätningarna visar skiftade resultat. I vad som betecknas som sista chansen att besegra Orbans illiberala demokrati.

I Polen har den tidigare premiärministern Donald Tusk just återinträtt som ledare för det tidigare ledande oppositionspartiet PO – Medborgarplattformen. Men hans återkomst riskerar att splittra partiet, och under hans frånvaro har ett nytt parti, Polska 2050, startat av journalisten och aktivisten Szymon Hołownia, blivit det största oppositionspartiet. Nästa parlamentsval är först november 2023 och oppositionen kan inte räkna med att EU ska fälla Kaczynski-regimen, utan måste visa väljarna att de utgör ett verkligt alternativ.