Kan EU rädda Polens rättsstat? och kan vi få en i Sverige, också, tack

I veckan lär EU åter möta krav på “att göra någonting”  och kritik över att man gör för lite.
Den här gången angående Polen och hotet mot rättsstaten.
Ett par frågande brev från kommissionär Timmermans och – nu på onsdag –  en “orienterande debatt” i EU-kommissionen om läget för rättsstaten i Polen, är allt från EU så här långt.
Och debatten på onsdag blir med rätt stor säkerhet bara ett slag i luften.

Det är tråkigt för läget i Polen är väldigt bekymmersamt.
Konstitutionsdomstolen – enligt Polenkännare en brandvägg för landets relativt unga demokrati – har gjorts till ett verktyg för de nya polska makthavarna.
Den statliga radio- och TV:n med sitt journalistiskt kritiska öga, ställs under kontroll av samma makthavare.

Att EU står handfallet trots att rättsstaten är hotad (varje land som blir EU-medlem ska enligt fördraget garantera lag och rätt) har dels politiska skäl:
EU-institutionerna har ganska svaga instrument för att ingripa vilket beror på att EU-regeringarna inte önskat ge dem några hårdhandskar.
Respekten för nationell suveränitet väger för alla regeringar ständigt tyngre.

Dels finns det juridiska knepigheter.
Så Polens nya makthavare besätter konstitutionsdomstolen med lojala kompisar.
Men EU-fördraget har inga krav på medlemsländerna vad gäller konstitutionsdomstol.
Inte ens att det måste finnas en.

Sverige har som bekant ingen konstitutionsdomstol.
Allt vi kan ståta med är ett lagråd som ska granska att politikerna inte genomför reformer som strider mot lagen.

Svenska regeringar struntar dock regelbundet i lagrådet.
55 procent av alla lagrådets yttranden 2002 till 2006 gav regeringen sjutton i.
Tendensen är densamma för alla regeringar, av alla politiska kulörer.

Det mest drastiska exemplet är förstås den nya lagen om ID-kontroller där lagrådet sa ifrån på skarpen och fick veta att “regeringen gör en annan bedömning”.
Vad säger det om Sveriges respekt för rättstaten?

I Sverige råder en märklig tro att politiken står över lagen.
Att det faktiskt är fritt val, att strunta i ett lagråd som påpekar att vissa förslag strider mot svensk lag.
När EU-domstolen tolkar reglerna på ett sätt som går svenska staten emot, anklagar vi följdriktigt domstolen för “politisk aktivism” .
Som om vi inte begrep skillnaden mellan juridik och politik.

Att vårt svenska system öppnar för riktigt otäcka konsekvenser den dag en populist blivit framröstad till makten, bortser vi från.

Åter till Polen.,
Polens tilltag med statlig TV och radio skrämmer också.
Nya makthavarna säger öppet att de inte vill bli kritiserade. Så de ser till att enkelt kunna byta ut ledningen mot kompisar.

I Sverige tillsätts ledningen för statlig radio och TV också av politiker.
Alltså – det parti som har politisk majoritet får bestämma vem som ska leda radio och TV.

Göran Perssons regering tillsatte först socialdemokratiske partivännen Allan Larsson som SVT:s styrelseordförande, därefter lika socialdemokratiske Lars Engqvist.
Det här brukar leda till bråk med oppositionen..
Men i mars 2014 utsåg en borgerlig regering en egenföretagare och civilekonom till styrelseordförande (Anna-Karin Celsing).
Och nu har en socialdemokratisk/MP-regering utsett Aftonbladets chefredaktör Jan Helin till SVT:s programdirektör.

För övrigt har vi fler underligheter i svensk utnämningspolitik.
Regeringen till-och avsätter myndigheternas chefer,generaldirektörerna, efter eget behag vilket lett till kritik för att s-märkta chefer ersatts med borgerliga av en borgerlig regering.

Kort sagt, om Team Juncker mot all förmodan skulle ta mod till sig och formellt angripa Polens nya makthavare, blir det inte  enkelt.
Det finns fler länder i EU som inte låter sig bromsas av konstitutionsdomstol eller annan lag-granskare.
Det finns fler länder i EU som utser ledning för radio och TV på politisk väg.

Det vore en befrielse om EU kunde få vassa tänder när det gäller att försvara rättsstaten.
“Vägra Polen EU-bidrag!”, föreslår Birgitta Ohlsson.

Men vågar den svenska regeringen ge en extern bedömare – säg, t ex EU-kommissionen – makten att utvärdera om ett EU-land, säg t ex Sverige, är en rättsstat?

 

 

 

1 tanke på “Kan EU rädda Polens rättsstat? och kan vi få en i Sverige, också, tack”

  1. De statliga medierna är en sak, konstitutionsdomstolen en annan. Den föregående regeringen försökte strax före valet att ändra domstolens sammansättning, en manöver liknande chavinisternas i Venezuela. Det gack inte….

Kommentarer är stängda.