Kan Malta rädda EU:s havererade flyktingpolitik?

EU:s allra minsta land, Malta, har tagit över ordförandeklubban och lovar ta sig an det monumentala uppdraget att försöka rädda EU:s havererade flyktingpolitik, där medlemsländerna är mer splittrade än någon gång tidigare i unionens historia.

Premiärminister Joseph Muscat har i alla fall en strategi för hur han ska få Viktor Orban, Angela Merkel och Alexis Tsipras att enas.

– Först måste vi se till att gemensamt skydda våra yttre gränser. Klarar vi det ökar möjligheten att komma överens om att gemensamt ta ansvar för flyktingarna, sade Muscat på en presskonferens på onsdagen i samband med EU-kommissionens traditionella besök i det nya ordförandelandet.

EU:s flyktingpolitik brakade samman inför flyktingvågen från Syrien 2015. EU-regeringarnas migrationsministrar fattade beslut om hur medlemsländerna solidariskt skulle ha emot flyktingar som anlänt till Grekland och Italien. Men östländerna med Ungern och Slovakien i spetsen vägrade följa fattade beslut, och sedan dess har EU befunnit sig i limbo.

EU-kommissionen har lagt fram nya förslag till gemensam flyktingpolitik, med mer enhetliga asylregler, men också fortsatt med solidarisk omfördelning vid massflyktsituationer och sanktioner mot medlemsländer som vägrar ta emot asylsökande. Östledarna har kategoriskt avfärdat förslagen och i stället talat om “flexibel solidaritet” och ibland “effektiv solidaritet”, där det enda konkreta beskedet är att de inte är beredda att ta emot några asylsökande.

Slovakien var EU:s ordförandeland under hösten och det blev inga resultat i förhandlingarna om flyktingpolitiken. Nu tar Maltas regering över och den socialdemokratiske premiärministern Muscat sade att det här blir huvudfrågan under det närmaste halvåret.

Joseph Muscat hoppas att hotet om en ny stor flyktingvåg från Syrien är överstånden efter Assadregimens seger i Aleppo och de värsta militära stridigheterna åtminstone tillfälligt är över. Nu siktar han på att EU-regeringarna ska genomföra den utlovade utökningen av det gemensamma gränsskyddet bland annat med mer båtar och personal i Medelhavet, och bygga ut och öka befogenheterna för EU:s asylmyndighet.

– Sedan måste vi försöka nå en pragmatisk uppgörelse om det gemensamma ansvaret för de asylsökande, sade Muscat.

– Jag är starkt för en solidarisk omfördelning. Men vi kan inte bara avfärda oron från de östeuropeiska länderna, vi måste förstå opinionsläget där också.

– Vi måste prata om det positiva med migration, men också om de som känner sig som förlorare på grund av migrationen.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker pekade på att Malta sedan långt tillbaka har goda förbindelser med Libyen och hoppades att den maltesiska regeringen även ska kunna få fram uppgörelser för att stoppa flyktingsmugglarna.

På EU-toppmötet i december beslutade stats- och regeringscheferna enhälligt att det ska bli en uppgörelse om en ny flyktingpolitik det närmaste halvåret. Det uppdraget lades i händerna på Maltas regering. Men för att Joseph Muscats strategi ska bli framgångsrik krävs troligen också att det som verkar pågå bakom lyckta dörrar – tyska hot om indragna mångmiljardstöd till Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien om de inte blir mer kompromissvilliga – också verkställs.