EU skaffar sig tuffare tumskruvar mot Kina.
Men Sverige verkar inte kunna bestämma sig. Är kinesisk närvaro ofarlig eller en risk?
Sverige har varit naivt, sa inrikesminister Mikael Damberg sommaren 2019.
Han lovade att regeringen skulle tillsätta en utredning för att hjälpa Sverige att stoppa utländska investeringar som kan utgöra en säkerhetsrisk.
Aktuellt just då, var att ryska staten tillåtits hyra in sig i Karlshamn och Kina hade fått ett kommunalt ja (som sedan blev ett nej) till att bygga en djuphamn utanför Lysekil.
Jo, så var det visst något om att EU sex månader tidigare hade beslutat om en förordning om saken och det var ju trevligt om än ointressant.
EU-förordningen trädde i kraft i oktober 2020. Den svenska regeringen valde att göra minsta möjliga. Man tillsatte – som förordningen krävde – en myndighet som utgör kontaktpunkt med EU i frågan ( Inspektionen för strategiska produkter, ISP) och gav den rätt att inhämta information om företag.
EU-kommissionen förtröttades inte i sitt nit utan utfärdade år 2020 konkreta tips till EU-länder om hur man kan skydda nationella säkerhetsintressen inom industri och infrastruktur.
Sedan gjorde man det igen år 2022 för Kina är inte den enda risken, granskar vi investeringar för ryskt inflytande?
För säkerhets skull granskar Bryssel själv alla utländska investeringar i samtliga EU-länder (ägare, sektor, storlek) och offentliggör läget vartannat år.
Och i denna vecka enades de två lagstiftarna (rådet och parlamentet) om åtgärder att klubba i huvudet på utländsk makt som via handel försöker hota ett EU-land till underkastelse, anti-tvångpaketet.
Den direkta orsaken är förstås händelsen när Kina stoppade all handel med Litauen för att Taiwans info-kontor där tillåtits bära namnet Taiwan.
Nästa gång en stormakt tar till musklerna, tack vare de nya reglerna, kommer hela EU att stå för svaret.
Faktiskt så överväger EU-kommissionen just nu ännu hårdare tag, nämligen exportkontroller. Detta avslöjade ordförande Ursula von der Leyen i ett tal nyligen:
”Kinas förändrade politik kan kräva av oss att utveckla nya försvarsmöjligheter inom några känsliga sektorer, t ex mikroelektronik, kvantumdatorer, robotik, AI och biotech. Vi behöver en tydlig linje på om investeringar eller export ligger i våra egna säkerhetsintressen.”
Samtidigt i Sverige…
Svenskt Näringsliv var inte alls roat av idén att granska utländska investeringar:
”…den svenska ekonomin gynnas bäst av öppenhet för gränsöverskridande handel och investeringar…”
Jacob Wallenberg som umgicks med Kinas högsta ledning och vars företag tjänade 130 miljarder kronor i Kina det året, gjorde något så ovanligt som att gå ut i offentligheten med en åsikt – att varna Sverige att hindra kinesiska investeringar.
Han skickade också fram sin VD för Ericsson att ta regeringen i örat.
Märkligt med styrkan i den protesten, är förstås att det inte handlar om att utestänga något misstänkt kinesiskt bolag, det handlar om att ge Sverige möjligheten att granska och utestänga ett bolag när en säkerhetsrisk existerar.
I november 2021 – två och ett halvt år efter EU-förordningen – landade till slut den beställda statliga utredningen på regeringens bord.
Varför tog det så lång tid?
”Det här är en komplex fråga,” sa Damberg medan hans kollega utrikeshandelsminister Anna Hallberg varnade för att skrämma bort investerare.
I maj 2022 fick regeringen en otålig fråga i riksdagen om varför utredningen sedan inte hade följts upp.
”Det här är en komplex fråga,” svarade inrikesminister Morgan Johansson som fortfarande letade efter balansen.
2021 vann Nuctech, knutet till kinesisk militär kontraktet att sköta säkerhetskontrollerna på Arlanda. De var billigast, förklarar statliga Swedavia).
Samma år vann kinesiska CRTG uppdraget att bygga ut Stockholms tunnelbana. (Billigast, om än hårt kritiserat för hur de hade skött tidigare uppdrag i samma tunelbana.)
Kinesiska CGN fortsätter att köpa på sig svensk vindkraft och är sedan länge störst ägare i den sektorn.
Först efter Rysslands anfall på Ukraina gavs FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, i uppdrag att kartlägga ryska investeringar i Sverige.
Kinesiska investeringar då?
Det skulle kunna bli en borgerlig regering som går emot Wallenberg på den punkten.
För två veckor sedan, den 16 mars 2023, nåddes lagrådet av en regeringsproposition som föreslår att införa en granskning av utländska strategiska investeringar – alltså det som föreskrevs av EU-förordningen från den 19 mars 2019.