Regeringen måste ha dragit en lättnadens suck över Säpos tydliga nej till Huawei.
Utan det, hade Sverige riskerat tuffa amerikanska sanktioner.
Eller kinesiska.
USAs påtryckningar mot europeiska länder för att utestänga kinesiska Huawei har trappats upp under sommaren och hösten eftersom flera EU-länder precis som Sverige, är mitt i valet av leverantörer till nya 5G-nät.
Är Huawei en farlig kommersiell rival till amerikanska bolag (erkänt vassare teknologiskt och störst i världen) eller en säkerhetsrisk genom vilken Kina kan samla in information?
Den svenska liksom flera andra europeiska regeringar har varit ovilliga att själva ta öppen ställning i giganternas strid – angelägen som man är att kunna handla med bägge parter.
Så därför har regeringen Löfven, med flera andra kollegor, uppmanat EU att ta en gemensam ställning.
Ett litet land blir på så sätt mindre utsatt för korsdraget när jättarna rasar.
EU valde då också att försiktigt balansera för-och-emot i den amerikansk-kinesiska fajten.
I våras utfärdade EU starka rekommendationer om hur EU-länderna bör granska alla säkerhetsaspekter noga när de väljer leverantörer till sina 5G-nät.
Ingen sa att Huawei var riskabla eller att kinesiska bolag är sämre än någon annan – bara att det finns stora risker med att släppa in vem som helst i näten.
Hur EU-länderna sedan genomfört riskbedömningen granskas extremt noga och rapporteras offentligt.
Det lämnar alltså öppet för alla EU-länder att välja sin egen väg, om de bara kan arugmentera att det är en säker väg.
Frankrike har helt kort meddelat sina operatörer att de inte får sina licenser förnyade om de samarbetar med Huawei. Spanska Telefonica har gjort något liknande.
USA-trogna Polen öppnade först för Huawei men anslöt sig sedan till den amerikanska linjen.
Ungern skrev däremot på för Huawei för ett drygt halvår sedan.
Bolaget finns väletablerat i Bulgarien och var på väg in i Grekland… men landet bytte fot efter påstötningar från USA.
Nederländerna gick in för en strikt kommersiell bedömning, genomförde i juli en auktion där Huawei kunde bjuda och därpå vann uppdraget att installera 5G i Nederländerna.
Amerikanerna har dock hört av sig och upplyst om att holländarna inte kommer få del av amerikansk underrättelsetjänst om de löper linan ut med kineserna.
Utanför EU sa regeringen Johnson i Storbritannien först ja till Huawei i januari i år, Amerikansk ilska fick dock Boris Johnson att vända i juli så nu blir det stopp för att installera mer från Huawei från årsskiftet och fram till 2028 ska redan installerat utrustning ha rensats bort ur brittiska nät.
Tyskland är fortfarande kluvet. Förbundskansler Angela Merkel vill ogärna riskera tysk rekordhandel med Kina – och Kina reagerar generellt mycket ilsket på att bli utestängt.
Så den största tyska operatören Deutsche Telekom (som har Merkels öra) ansåg sommaren 2019 att det var lugnt att sluta ett brett avtal med Huawei som största leverantör. De amerikanska hoten om att ställa till trubbel, löste parterna i ett kontrakt genom att Huawei lagrade känsliga reservdelar och tyskarna fick först tjing.
I våras trappade USA upp fajten med att också införa sanktioner vilket gjorde Huawei betydligt mer kommersiellt riskabelt.
Deutsche Telekom hamnade i en rävsax och annonserade i juli att man istället ska låta svenska Ericsson bygga ut nätverket för 5G
Nu sitter tyskarna dock redan med Huawei i 65 procent av nätet så skulle detta framöver behöver rensas bort, kan det stå bolaget dyrt.
I augusti skärpte USA sanktionerna ännu mer. Nu straffas alla företag som säljer chips där amerikanska reservdelar ingår, till det kinesiska bolaget.
Det kan visa sig bli den kommersiella dödsstöten för Huawei.
Digitaliseringsministern Anders Ygeman är hur som helst säkert nöjd att slippa fundera över frågan mer.
Säpo har genomfört de säkerhetsgranskningar som EU bett om och klassat Huawei som en säkerhetsrisk. Auktionen om vem som ska ge Sverige 5G-nät genomförs utan dem.
Blir de arga i Kina så kan vi peka på EU.