Till stigande energipriser får vi lägga stigande matpriser i Europa, troligen matbrist i Afrika.
Klimatarbetet och Magdalena Anderssons berömda snålhet ser ut att ta stryk när EU kontrar.
Svenska regeringar är klassiskt senfärdiga med att reagera på kriser men EU-maskineriet ersätter ännu en gång svensk traditionell brist på krisberedskap.
Svenska jordbruksministern ska delta i ett EU-möte om livsmedelskrisen på måndagen där Ukrainas jordbruksminister Roman Leschenko ges chansen att berätta hur det går med vårsådden.
Ukraina och Ryssland tillsammans är framförallt de stora vetebodarna för världen. Spannmål, majs och solrosolja är andra stora exportprodukter.
Det ryska anfallet på Ukraina har fått världsmarknaderna i gungning.
Värst drabbar detta många afrikanska länder. Svälten har spridits till fler sedan några år, torka och konflikter har förvärrat läget.
Utebliven import av spannmål från Ukrana och Ryssland gör läget ännu mer akut och i t ex Egypten fruktar man återkomsten av brödkravaller.
EU står inte inför risken att ställas utan mat.
Men även om hungern drabbar någon annan är EU-länderna medvetna om att hunger i näraliggande regioner leder till instabilitet och fler flyktingar vilket i förlängningen påverkar Europa.
Ett av EUs svar kommer att bli mer hjälp till drabbade länder i Afrika, runt Medelhavet och i Mellanöstern.
Men livsmedelskrisens effekter i EU ska också bemötas.
I Ungern och Bulgarien är nervositeten redan så stor att man har stoppat sin egen spannmålsexport.
”Det är precis den slags (splittrade panikåtgärder) vi ska undvika,” ansåg den polske EU-kommissionären för jordbruk, Janusz Wojciechowski.
EUs helt nya särskilda grupp för livsmedelskriser möttes för första gången den 9 mars och – eftersom läget är allvarligt – har redan bokat in möte nummer 2 till den 23 mars.
Gruppen består av handläggare från myndigheter i alla EU-länder, kommissionens jordbruksavdelning men också företrädare för jordbrukare, för livsmedelskedjor och transportörer.
Den gruppen ska trygga livsmedelsleveranser och slå larm när akuta problem uppstår.
För att slippa nå så långt diskuteras just nu flera förslag – och de är inte särskilt klimatvänliga.
Spanien driver åsikten att EUs jordbrukare borde slippa ha någon mark i träda (cirka 2,6 procent nu) trots att det bevisligen stärker den biologiska mångfalden.
Kommissionär Wojchiekowski tänker föreslå detta till EUs jordbruksministrar.
Slovenien och jordbruksorganisationen COPA-Cogeca framför att kemikalier i form av ogräsmedel borde tillåtas i högre grad (t ex det ökända glyfosatmedlet Roundup). Holland anser att man behöver göra undantag från nitratförbud.
I stort sett hela Östeuropa hävdar att EU-kraven på att minska kemikalier i jordbruket måste pausas.
EUs senaste jordbruksöverenskommelse sägs annars att kring 20 procent av marken ska odlas ekologiskt om man vill ha EU-bidrag.
Andra hävdar att nu är ett bra tillfälle för EU att sluta med biobränsle så att all jordbruksmark kan användas till mat. EU är störst tillverkare av biodiesel i världen, svenska bilister hör till storkonsumenterna.
Dåligt för klimatet kan det bli, men också dyrt.
Wojchiekowski föreslår också EU-ministrarna att använda 1,5 miljarder euro för att kompensera EUs jordbrukare ekonomiskt för de förluster som kommer.
Dessutom vill han bevilja medlemsländerna undantag från statsstödsförbudet för jordbruket.
Statsminister Magdalena Andersson ges dock en möjlighet att än en gång argumentera för snålhet – EUs stats- och regeringschefer har begärt att få en genomgång och lämpliga förslag apropå livsmedelskrisen, till sitt möte den 24-25 mars.