”Trepartiregeringen” som styrt EU-parlamentet riskerar stå utan majoritet efter valet i juni. Men förberedelserna att utvidga maktalliansen pågår redan: Locka över Giorgia Melonis neofascistiska parti eller släppa in De Gröna?
Första steget är dock att desarmera bondeprotesterna – med löften om stoppade miljökrav, återinrättade subventioner, och fler kompromisser efter valet.
De tre största partierna i parlamentet – konservativa EPP, Socialdemokraterna och Liberalerna – har tillsammans en betryggande majoritet på 60 procent i dag. Men opinionssiffror och valprognoser pekar mot ett snabbt sjunkande övertag, om än fortfarande på 54-56 procent.
Därför kommer valrörelsen att bli avgörande och varje röst bli betydelsefull.
Förpostfäktningarna inför regeringsförhandlingarna efter EU-valet pågår redan. Socialdemokraterna och Liberalerna anklagar konservativa EPP för att planera en allians med de högerextrema partierna. Medan EPP:s ledare försäkrar att man vill bibehålla den nuvarande regeringsalliansen.
De tre stora partigruppernas ledare drar dock åt samma håll när de nu försöker försvåra för de högerextrema att vinna röster i EU-valet. Striden om väljarnas gunst går via traktorer och dyngspridare.
Högerextrema partier har upptäckt kraften i bondeprotester för att driva på missnöjet med ekonomin och EU. Bönderna uppgår bara till några få procent av befolkningen, men när de kör ut sina traktorer och larmar om försämrade villkor slår det an hos många väljare.
I rader av EU-länder har bondedemonstrationer uppmuntrats och organiserats av högerextrema partier det senaste året.
“Farmers’ anger has become a major issue for the far right across Europe,” said Kevin Cunningham, a political scientist who has studied the surge in support for the far right.
I Tyskland kräver AfD i sitt partiprogram att subventionerna till jordbruket ska avskaffas. Men partiet har ändå varit pådrivande i bondedemonstrationerna mot regeringen. Det har lett till direkta hot mot vice förbundskanslern Robert Habeck och våldsamma attacker mot regeringsbyggnader.
I Frankrike har extremhögerns Marine Le Pen anglagat president Macron för att ”hugga kniven i ryggen på bönderna”. Le Pen hoppade på en traktor i demonstrationståget mot Paris.
Ungerns Viktor Orban såg till att hans lobbyorganisation MCC fiick till stånd en bondedemonstration i Bryssel lagom till EU-toppmötet förra veckan. EU-parlamentarikern Patricia Chagnon hävdade att den internationella organisationen ”Farmers Defence Force” haft en nyckelroll för att fälla den holländska regeringen.
Den politiska kraften i bondeprotesterna blev tydlig i regionalvalen i Nederländerna i fjol våras då ett nybildat bondeparti – BBB – blev största parti och närmast utplånade det tidigare statsbärande kristdemokratiska partiet. De högerextrema partierna anpassade sig snabbt och i parlamentsvalet i höstas vann islamfientlige Geert Wilders’ parti.
Konservativa EPP:s ledare Manfred Weber var först med ett politiskt fotbyte i EU-parlamentet i somras för att försöka desarmera bondeprotesterna och underlaget för extremhögerns väljarframgångar.
I Frankrike gav president Macron för ett par veckor sedan i uppdrag till den nyutsedde premiärministern Gabriel Attal att blidka bondeorganisationerna. Med mångmiljonstöd till kobönder och vinodlare, stoppad höjning av dieselskatten och löfte om kontroller av livsmedelsimporten. Miljöministern Ségolène Royal bidrog med uttalanden om att spanska tomater ”är oätbara”.
Samtidigt hade president Macron ett möte med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att pressa kommissionen att än en skjuta upp kravet på att lägga åkrar i träda för att få EU-stöd.
Några dagar senare gick von der Leyen vidare och deklarerade inför EU-parlamentet att kommissionen backar från lagförslaget att halvera användningen av bekämpningsmedel i jordbruket till 2030. Hon erbjöd ”dialog” med bönderna efter EU-valet.
EU-kommissionen ställde heller inga nya krav på jordbruket i förslaget till minskade utsläpp till 2040, som lades fram på tisdagen.
Socialdemokraternas ledare i EU-parlamentet, Iratxe García Pérez, har anslutit sig till den nya hovsamma linjen mot bönderna:
“We need more dialogue and less polarisation.”
Även De Gröna partierna i EU säger att de står på böndernas, särskilt småböndernas, sida, men att att det krävs en förändring av EU:s jordbrukspolitik:
”The current EU’s agricultural framework conceived by right-wing forces needs to be revised, as it is currently “a very capitalised, high input system” that benefits large-scale farming, säger De Grönas toppkandidat i EU-valet Bas Eickhout.
På De Grönas kongress i franska Lyon i helgen erbjöd sig också partigruppen att stödja Ursula von der Leyen till omval som ordförande för EU-kommissionen den här gången, och även ingå i ett samarbete med den nuvarande ”regeringsalliansen”. Men inte om EPP gör några uppgörelser med de högerextrema partigrupperna:
“We will never go into a coalition where the far right is … and I think it’s about time that the EPP answers that question very clearly … do they want to go and look to their right, or do they want to look to their left? They can find us, and we are ready to negotiate,” Bas Eickhout stressed.
I konservativa EPP:s ledning finns det stöd för samarbete med De Gröna, Socialdemokraterna och Liberalerna efter EU-valet. Generalsekreterare Thanasis Bakolas avvisar uppgörelser med någon av de högerextrema partigrupperna.
“I think the EPP, the Socialists, ALDE [liberals], and the Greens are political elements within the EU that have guaranteed our Union is moving forward in the right direction,” Bakolas said.
Ursula von der Leyen godkändes med knapp majoritet som kommissionsordförande av EU-parlamentet 2019 och det polska nationalkonservativa Lag och rättvisa som röstade för henne då hotar rösta nej för en andra mandatperiod. Därför kan hon behöva stöd från annat håll.
De Gröna väntas förlora mandat i EU-parlamentet, där de i dag har 71 mandat. Men även med ett tillskott på 61 mandat skulle den nuvarande trepartiallisansen få en betryggande majoritet.
Men De Gröna har långtgående krav på fortsatt hög ambitionsnivå i klimatpolitiken för att stödja von der Leyen. Och EPP:s gruppledare i parlamentet, Manfred Weber, vill bromsa klimatkraven med hänvisning till bönderna:
“We always realised that farmers are citizens and don’t want leftwing green ideologies that dictate everything to them,” Weber said.
Manfred Weber har i stället inriktat sig på att söka samarbete högerut, mer specifikt med Italiens premiärminister Giorgia Meloni. Han har träffat Meloni flera gånger Det senaste året och gett sitt stöd till hennes initiativ till EU-samarbete med Tunisien och andra auktoritära regimer i Nordafrika. Samtidigt som Weber tar avstånd från andra högeretrema partier:
In an interview with German public broadcaster ZDF published Sunday, Weber argued that some of the ascendant far-right leaders, like Italian Prime Minister Giorgia Meloni, can be productive allies. But he ruled out cooperation with parties like Poland’s Law and Justice (PiS), the Alternative for Germany (AfD) and Marine Le Pen’s National Rally in France.
Giorgia Melonis parti Italiens bröder ingår i dag i nationalkonservativa partigruppen ECR i EU-parlamentet. Där ingår också det tidigare polska regeringspartiet Lag och rättvisa, liksom Sverigedemokraterna och Sannfinländarna.
Möjligheten för ett samarbete mellan EPP-gruppen och ECR omöjliggörs också av att polske nye premiärministern Donald Tusks parti är ett av de största partierna i EPP. Och Lag och rättvisa i ECR är hans värsta motståndare på hemmaplan. Tusk var tidigare ledare för EPP och har stort inflytande i den stora konservativa partigruppen.
Däremot är det många stats- och regeringschefer i EU som är positivt överraskade över hur den tidigare EU-motståndaren Giorgia Meloni fått sin regering att ställa sig bakom stödet till Ukraina, migrationspolitiken och att acceptera EU:s ekonomiska regelverk. Därför är det flera EU-ledare som hoppas på att vinna över Meloni även formellt till sin ”regeringsallians” efter EU-valet.
Med 27 mandat från Melonis ”Itlaliens bröder” skulle trepartiregeringen ohotat kunna fortsätta styra EU-parlamentet.