Kort semester för EU-toppar – men Brexit inte viktigast i höstkalendern

Angela Merkel har kortat sin semester och därmed drar i praktiken höstarbetet igång för hela EU. Hon träffar EU-ordföranden Donald Tusk i morgon, torsdag, för att förbereda ett extra EU27-toppmöte. Men det är inte Brexit som är den stora krisen att hantera de kommande månaderna.

EU:s havererade flyktingpolitik och östledarnas vägran att följa fattade beslut gör att hela unionens trovärdighet är i gungning. Samtidigt som de politiska ledarna för krisländerna i söder än en gång kräver ett stopp för EU:s åtstramningskrav.

På EU27-toppmötet i Bratislava den 16 september var det tänkt att stats- och regeringscheferna skulle diskutera “EU:s framtid” efter Brexitsegern i den brittiska folkomröstningen. Men trots att det snart gått två månader sedan omröstningen verkar Theresa Mays regering inte ha en aning om vad Storbritannien vill ha i stället för EU-medlemskap.

EU har mycket mer akuta problem att ta itu med, som gör att det inte lär bli mycket tid över för allmänt prat om “EU:s framtid” i Bratislava.

+ Turkiets regering kräver att EU ska införa visumfrihet i oktober, annars upphävs flyktingavtalet.

+ EU-regeringarna ska förhandla fram en ny flyktingpolitik under hösten, där kommissionen föreslagit böter på 250 000 euro per flykting för medlemsländer som vägrar delta. Men Slovakien som leder EU-förhandlingarna säger nej och hävdar redan att förslaget kommer att blockeras. Och Ungerns Viktor Orban utmanar hela EU:s beslutsrätt med folkomröstningen den 2 oktober där han vill ha stöd för att säga nej till varje flykting.

+ Den 27 oktober går tidsfristen ut för Polens regering att leva upp till EU-kommissionens krav på ändring av lagar och regler för konstitutionsdomstolen. Då blir det upp till övriga EU-regeringar att visa om de är beredda att agera mot inskränkningarna av de grundläggande demokratikraven i Polen. Regeringspartiets ledare Jaroslaw Kaczynski vägrar backa och förlitar sig på att EU-ledarna inte orkar ta striden.

+ I Sydeuropa samlar sig regeringscheferna för ännu ett försök att få slut på den åtstramningspolitik som avkrävts dem av de rika euroländerna med Tyskland i spetsen. Greklands Alexis Tsipras har bjudit in till ett möte den 9 september för att bilda “Alliance of Europe’s South”.

Samtidigt har Angela Merkel problem på hemmaplan med nära förestående regionalval och förbundsdagsval till våren. Hon behöver framför allt visa att hon kan hantera flyktingfrågan efter att ha tappat i väljarstöd efter sommarens terrorattentat. Därför är de snabbt försämrade relationerna med Turkiets president Tayyip Erdogan och risken för en ny flyktingvåg till Grekland ett akut problem för den tyska regeringen.

Och även om de flesta flyktingar inte söker Greklandsrutten efter att gränserna på Balkan stängts kommer flyktingpolitiken ändå att vara en akut fråga. De växande dödstalen på Medelhavet när rutten via Libyen till Italien återupptagits.

EU saknar en gemensam migrationspolitik sedan illusionen om att Dublinförordningens regler om att det land den asylsökande först anländer till ska klara det kraschat under flyktingvågen i fjol höstas. Och östländerna med Ungern och Slovakien i spetsen vägrade acceptera EU-regeringarnas beslut om kvotfördelning av flyktingar som anlänt till Grekland och Italien.

Stoppet för flyktingvågen från Turkiet har gett EU-ledarna ett tillfälligt andrum. Men deras oförmåga att genomföra de politiska beslut om migrationspolitiken som de fattat riskerar att avslöjas på nytt den här hösten.

Det är inte bara svenska ministrar utan även EU-parlamentariker, som kräver att EU ska ta i med hårdhandskarna mot Ungern och Polen, dvs dra in de mångmiljardbidrag i EU-stöd som länderna får.

Den viktiga frågan för hösten är därför helt enkelt om Angela Merkel och övriga EU-ledare vågar stå upp för att EU ska fungera.