Lust att satsa sparkapitalet på en bättre värld?
Om Europa ska klara fixa sitt eget försvar, rädda industrin och klimatet kan privatpersoners banksparande komma att behövas.
”Det kommer behövas en enorm massa pengar på en mycket kort tid.”
Mario Draghi, fd chef för EUs centralbank, var glasklar när han mötte de europeiska finansministrarna för ett informellt samtal i Ghent i februari.
Han har fått EU-kommissionens uppdrag att ta fram en rapport för att förbättra europeisk konkurrenskraft och ingen väntade sig att Mario Draghi skulle vara annat än brutalt ärlig:
”Europa kan inte längre leva gott på rysk energi, kinesisk import och amerikanskt försvar,” varnade Draghi EUs finansministrar.
Alltså, kapital behövs för försvar men också för förnybar energi och en industri som räddar oss undan beroendet av världens krigiska stormakter.
I veckan som gick, blev för övrigt behovet av att snabbt bygga upp en europeisk försvarsförmåga i dessa Trump-tider just mer akut.
Ungerns Victor Orban besökte Trumps valkampanj och han hade med sig ett besked hem.
”Donald Trump tänker dra in all hjälp till Ukraina och därmed är kriget över.”
För svensk del väntar redan en höjd räkning pga Natomedlemskapet. Dels får Sverige 6-700 miljoner kronor i årsavgift (en avgift som föreslås höjas) plus kostnad för 200-250 Nato-anställda svenskar.
Den stora insatsen (att lägga 2 procent av BNP på försvaret årligen eller 120 miljarder) skulle vi nog ha gjort ändå.
Men något oväntat har svenska försvaret krävt av staten att rejält rusta upp svenska järnvägar, vägar, hamnar, flygfält och sjukhus.
Det behövs för att leva upp till Natokrav för trupper och stridsförmågor, förklarar försvarsmakten.
Sådana satsningar gläder säkert fler än militären om de blir av, men kapital kommer självklart att behövas i mängd.
Och det gäller verkligen inte bara Sverige för inget av de europeiska länderna är väl tillräckligt rustat utan sitter med hårt bantade försvar och en krympande försvarsindustri med skrämmande lång startsträcka för att kunna växla upp.
Här krävs pengar för investeringar.
Mycket pengar.
Men var ska de tas?
Den klassiska lösningen – att chockhöja skatterna – lockar ingen EU-regering.
Låna? Inget EU-land vill dra på sig en stor skuldbörda, det är alltför riskabelt.
Att höja medlemsavgiften till EU skulle inte ens börja att svara på behovet. EUs hela 7-års-budget är inte större än 1 procent av EU-ländernas samlade BNI.
I USA hade man gått ut på marknaden… för där finns en livlig kapitalmarknad. I Europa lånar man på banken – och då banken i sitt eget land.
Politikerna har i åratal pratat om att skapa en europeisk kapitalmarknad men det är mest en form av regndans.
Inget händer.
För Tyskland vill inte.
Tillfälle för pigga idéer, alltså.
Europeiska Investeringsbanken som lånar upp och lånar ut till småföretag kan släppa förbudet att investera i försvarsmateriel.
ECB-chefen Christine Lagarde föreslog nyligen att EU kunde börja ge ut ”gröna” obligationer. Italiens företrädare i ECB, Fabio Panetta, tänker i samma banor: EU måste ge ut ett stabilt värdepapper för att fånga upp nytt kapital.
Faktum är att EU visserligen får hyggliga villkor – det är ju en stabil kund – men alls inte lika bra som t ex Tyskland ensamt. Marknaden litar inte helt på att EU-ledarna på sikt håller ihop, att inte några av dem drar sig ur och börjar tala om nationell suveränitet istället.
Inget av allt det lär dock duga för att få ihop de enormt stora summor som behövs.
Det är nu den pigga idén kommer från den franske finansministern Bruno Lemaire:
Vänd er till spararna.
I Europa sitter tusentals miljarder oanvända på sparkonton. Triljoner, faktiskt.
Vi talar om krigsobligationer, alltså.
Var en patriot, ställ upp för ditt land så att ingen galen diktator i ett stort grannland ska kunna utlösa ett tredje världskrig för mer livsrum.
Knäppt?
Ukraina säljer redan krigsobligationer.
Israel gör det också.
På EU-finansministermötet i februari gjorde ingen vågen.
Men ingen hade något bättre att komma med.
’
’