Statsminister Ulf Kristersson lovade i riksdagens EU-nämnd att stoppa alla förslag om EU-solidaritet för att stödja medlemsländer under energikrisen. Men under hans premiärnatt på EU-toppmötet gick Kristersson ändå med på löften om ”gemensamt EU-stöd” för att stödja utsatta länder.
Kristersson kan vara på väg att ”göra en Löfven”.
Statsminister Stefan Löfven utvecklade det närmast till en svensk strategi under sin tid som statsminister. Inför varje nytt EU-förslag om fördjupat samarbete var regeringens svar ett bestämt Nej, som upprepades i olika tonlägen. Men i sista stund när Sverige var ensamt kvar i nejhörnet vände Löfven-regeringen och ropade Ja.
Löfvens fotbyte blev allra mest uppmärksammat 2020 i beslutet om gemensam upplåning av 750 miljarder euro efter coronakrisen. Dagen före det avgörande toppmötet samlade han ett brett stöd i riksdagens EU-nämnd för att säga nej till återhämtningsfonden.
Mitt under toppmötet fick Löfven sedan ringa upp EU-nämnden och be om stöd för att rösta Ja. Och alla partier utom SD sa ja till fotbytet. Moderaternas Jessika Roswall motiverade:
”Moderaterna kommer inte att blockera en helhet och störta EU-samarbetet in i en djup kris med oöverstigliga konsekvenser. Det är viktigt. Vi anser inte att Sverige ensamt ska blockera en hel överenskommelse.”
Samma Jessika Roswall är nu EU-minister i Kristerssons regering.
Hon satt bredvid Kristersson och sufflerade honom under mötet med EU-nämnden där statsministern med emfas avvisade alla EU-förslag om EU-stöd till medlemsländer för att hjälpa dem att skydda medborgare och företag mot energikrisen.
– När det gäller pengarna motsätter vi oss bestämt alla förslag om EU-upplåning eller att använda EU-pengar som skulle ha gått till något annat, som regionalfonder, sade Kristersson.
Han fick också ett kraftfullt stöd av Socialdemokraternas gruppledare Matilda Ernkrans:
– Det är risk att man använder pengar ur regionalfonderna, som skulle ha gått till svenska glesbygden. Samma budgetdisciplin som gäller i Sverige borde gälla i andra länder, sade Ernkrans och pekade på att S-regeringen också sagt stenhårt nej till EU-stöd till fattigare medlemsländer.
Ulf Kristersson, liksom företrädaren Magdalena Andersson, har förlitat sig på att andra rika länder, med tyska regeringen i spetsen, ska stoppa förslagen om ny EU-upplåning eller att flytta över budgetpengar till stöd mot energikrisen.
Men pressen är hård mot förbundskansler Olaf Scholz efter att den tyska regeringen beslutat låna upp 200 miljarder euro för stödja sina medborgare och företag mot energikrisen. De flesta andra EU-länder har inga möjligheter att låna upp sådana enorma belopp.
På väg in till EU-toppmötet avvisade Scholz all kritik. Men efter de långa nattliga förhandlingarna öppnade den tyske förbundskanslern för EU-upplåning eller att ta pengar från andra EU-budgetmedel för att stödja länder under energikrisen.
“We have given a decision here, which gives a mandate to investigate what is possible,” the German chancellor said. “The focus is, of course, on the pots that we already have.”
I slutdeklarationen från toppmötet, som godkänts av samtliga EU-ledare, fick också Italiens Mario Draghi inskrivet att ”EU ska mobilisera alla resurser för att stabilisera ekonomin i hela EU” och att unionen är beredd att söka ”gemensamma lösningar där det behövs”.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som ska utarbeta förslagen talade efter nattmanglingen om 40 miljarder som finns kvar från EU:s långtidsbudget 2014-20. Men menade att det krävs ytterligare medel för att stödja företag mot energikrisen i alla medlemsländer:
”We are aiming to make available up to around EUR 40 billion of funds that are still available from the previous MFF. But indeed, more is needed to support small and medium companies but also larger industry to deal with the high energy prices.”
Den här inriktningen gäller nu när förhandlingarna om olika former av pristak och andra åtgärder för att bekämpa energikrisen fortsätter i EU.
När Ulf Kristersson ska avrapportera till riksdagen från sitt första EU-toppmöte kan han hävda att EU-ledarnas enhälliga ställningstagande om EU-stöd till medlemsländer mot energikrisen är så vagt formulerat att det inte innebär att han bytt fot.
Men den nya regeringen, och oppositionen, gör nog klokt i att lyssna in signalerna från tyska regeringen om kraven på EU-solidaritet. Annars kan de tvingas till ett extramöte under nästa EU-toppmöte för att ”göra en Löfven”.