Kristerssons favvofrågor toppar EU-toppmötet – men svaren på tvärs med Sveriges önskelista

Äntligen! EU:s konkurrenskraft står högst på dagordningen för EU-toppmötet. Kan Ulf Kristersson nöjt konstatera efter att ha tjatat ända sedan Sverige var EU-ordförande i fjol våras.

Men Kristersson riskerar ändå att bli missnöjd. Medan regeringen vill sätta stopp för statsstöd kommer det att lanseras flera förslag om massivt ökade statsstöd för att möta president Joe Bidens stora subventionspaket som lockar europeiska företag att göra sina gröna investeringar i USA.

Italiens tidigare premiärminister Enrico Letta lägger fram en rapport om hur EU:s inre marknad ska stärkas. Ett av huvudförslagen är att EU måste öka investeringarna med 300-400 miljarder euro per år för att klara de nödvändiga gröna investeringarna och stärka konkurrenskraften gentemot USA och Kina, som ger massiva statsstöd i olika former.

Europe must urgently enact measures to push a “competitive industrial strategy” rivalling the US Inflation Reduction Act (IRA), including through an EU-wide state aid contribution mechanism, enligt Enrio Letta.

Nyhetssajten Euractiv som tagit del av den rapport som Letta lägger fram för veckans EU-toppmöte manas EU-regeringarna att ”snabbt mobilisera riktade offentliga stöd till industrin”, samtidigt som man måste ”förhindra att EU:s inre marknad splittras”.

EU-kommissionen lättade redan i början av förra året på de strikta statsstödsreglerna för att kunna möta USA:s subventioner. Men det har framför allt inneburit att rika länder som Tyskland och Frankrike erbjudit företag omfattande statsstöd till investeringar, medan fattiga länder har svårt att hänga med i budgivningen.

Enrico Letta vill möta det här med en ökning av EU-centraliserat statsstöd:

“A way to overcome this dilemma could be to balance a stricter enforcement of state aid at national level and the progressive expansion of EU level funding support.”

”Det här kommer att leda till en het debatt”, konstaterar Letta i sin rapport. Men han varnar för att EU-länderna kommer att avindustrialiseras om inte snabba åtgärder vidtas de närmaste åren. Enligt Europafacket har en miljon industrijobb försvunnit under de senaste fyra åren.

Letta vill också urholka dagens strikta konkurrensregler och göra det lättare att slå samman stora företag för att få fram globala företagsjättar som kan tävla med amerikanska och kinesiska jättar.

Statsminister Ulf Kristersson vill i stället för mer statsstöd att EU ska återinföra de strikta regler som rådde före coronakrisen.

-Statsstöd får inte bli en naturlig del för företagens utveckling. Konkurrenskraften måste ökas med fler handelsavtal och en stärkt inre marknad, sade Kristersson inför riksdagens EU-nämnd på tisdagen. Utan att nämna de miljardstöd som Northvolt och SSAB får för sina gröna investeringar, eller regeringens planer på ekonomiska garantier till kärnkraftsbyggande.

Men Enrico Letta är inte ensam om idéer om att det krävs ökade offentliga satsningar för att stärka EU i den internationella konkurrensen.

Den tidigare chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghi, kommer inom kort att lägga fram en rapport om hur EU ska stärka sin konkurrenskraft. Han talade om behovet av ”offentliga fonder” för att klara de massiva investeringar på 500 miljarder euro per år som kommer att krävas vid ett möte med EU-ländernas finansministrar. Det kommer inte att klaras enbart med privat kapital.

The European Union needs to invest an ”enormous amount of money in a relatively short time” to deal with the deep challenges the bloc is facing, former European Central Bank President Mario Draghi said on Saturday.

EU:s finanskommissionär Paolo Gentiloni har talat om en ny EU-upplåning som till ”återhämtningsfonden” på 750 miljarder euro efter coronakrisen. Medan inremarknadskommissionären Thierry Breton föreslagit en ”European Sovereignty Fund”.

”We should explore the idea of providing guarantees or equity in companies at EU level to reduce the risks associated with private investment.” 

Ulf Kristersson har en tuff debatt framför sig. Den svenska regeringen mäler också ut sig som ensamma tillsammans med Österrikes regering om att säga nej till den ”deklaration om sociala rättigheter” som lades fram på ett EU-möte på tisdagen arrangerat av EU-ordförandelandet Belgien.

-Välfärdsfrågor ska inte bli EU-frågor; det är nationell politik, sade Kristersson.

Däremot instämmer Kristersson med Enrico Lettas och Mario Draghis förslag om att EU måste få en fungerande kapitalmarknad där kapital kan röra sig över gränserna utan hinder. Men förhandlingarna om en ”kapitalmarknadsunion” har varit låsta under många år för att EU-regeringarna inte kan komma överens.

The EU’s attempts to unlock financial flows through a capital markets union have been a flop, in part because governments and national regulators are reluctant to give up power.

Det växande väljarstödet för nationalistiska partier i flera EU-länder och deras motstånd mot klimatsatsningar riskerar också att göra det svårare att få stöd för stora gemensamma EU-satsningar.