Putins starkaste kort – oljan och gasen – ska nu vridas ur hans hand av EU och USA. Men det kommer med stora kostnader för alla.
EU ger sig på den ryska gasen med en rent halsbrytande plan: Före årets slut ska EU ha minskat sitt beroende av rysk gas med två tredjedelar.
EU har sannerligen ökat sitt beslutstempo på senare tid men det här slår det mesta i tempo och konsekvenser.
”Det kommer att bli hårt, j-vligt hårt, medgav ansvarig kommissionär Frans Timmermans, ”men det här är vad vi måste göra för att kunna stå emot Ryssland.”
Han och energikommissionär Kadri Simson har en detaljerad plan för hur det kan göras.
En stor del ska ske genom att byta leverantör. EU befinner sig i samtal med gasproducenter på många håll för att få köpa mer, av fler.
USA är storsäljare av gas till exempel. USAs president Joe Biden har hjälpt till också genom att diskutera med Kuwait om leveranser till Europa.
Resten ska hända genom ökad användning av annan och mer miljövänlig gas än naturgas. Vätgasen ska rullas ut fortare i gasledningarna. Jordbrukarna ska få ”incitament” av EU för att kraftigt höja andelen biogas.
Gasköpande länder ska köpa på stora lager av gas inför nästa vinter. I oktober ska lagren vara till 90 procent fyllda. De står i cirka 30 procent idag.
Låginkomsttagare och industrier kan kompenseras av medlemsländerna för att energin kommer att bli mycket dyrare än den redan är.
Är det ens möjligt att dra ner på gasköpen från Ryssland med så stora mängder före årets slut?
Hur som helst, nu kallas det nödvändig säkerhetspolitik och vårt bidrag till de kämpande i Ukraina.
”Det skulle ge en enorm effekt om vi medborgare sänkte temperaturen hemma med en grad eller två,” vill Frans Timmermans låta hälsa till alla.
Och Kadri Simson gör klart att SNABB tillståndsgivning för vindkraft och solpaneler numera är en patriotisk handling.
Trots två energibesked samma dag, har EU och USA denna gång inte samordnat sina aktioner mot Putins Ryssland.
USAs utrikesminister Anthony Blinken valde på eget initiativ häromdagen att prata offentligt om en kommande bojkott av rysk olja från väst.
Det skickade först upp oljepriset, sedan gasen till sanslösa nya höjder medan börserna störtdök.
På tisdagen offentliggjorde president Biden oljebojkotten.
Bakom lyckta dörrar togs det nog emot med en del irritation i Europa att Blinken på det viset lanserar marknadspåverkande bojkottsplaner i pressen. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz fick gå ut och meddela att Tyskland inte kan tänka sig att avstå från rysk olja för tillfället.
Men Biden-administrationen är pressad på hemmaplan av senatorer från bägge partier som vill se USA slå hårt mot Putin.
En oljebojkott ter sig bra ut då.
Riskerna för den amerikanska ekonomin är relativt små, USA är netto exportör av olja så prishöjningar på olja betyder mer pengar i fickan. USA tar ändå in en liten mängd rysk olja som nu skulle stoppas.
De politiska riskerna för amerikanerna kan vara större än de ekonomiska. Oljeprisets höjning ger utslag på bensinpriset, något som alla amerikanska politiker fasar för eftersom amerikanska bilägare då brukar rasa.
Effekten på Putin då? Vita Huset har kalkylerat med risken att Putin skulle kunna styra om oljan till Indien och Kina – bägge energitörstande – vilket på sikt kan höja oljepriset ännu mer globalt.
Européerna tittar på och suckar. På torsdag samlas stats- och regeringscheferna för ett toppmöte i Versailles där en första reaktion på EU-kommissionens gasplaner lär komma.
Kommissionens förslag kommer då inte att landa som överraskning, den har grundats i beslutsfattarkretsen för att åtminstone i de stora dragen kunna hälsas välkommen.