Svenska politikers inställning till EU:s brottsbekämpning är en sorglustig historia. Ett nytt kapitel skrivs nu när Moderaterna gör ett fotbyte och vill att Sverige ska ansluta sig till EU:s åklagarmyndighet. Bara ett par månader efter att samma M anklagat statsminister Stefan Löfven för att bryta den svenska linjen för att han antytt att Sverige kanske ska gå med i framtiden.
Historien om EU:s åklagarmyndighet visar på ett närmast övertydligt sett svenska politikers tvehågsna hållning till EU-samarbetet, och hur den förstärkts de senaste åren på grund av flera partiers rädsla att förlora röster till Sverigedemokraterna.
Planerna på en åklagarmyndighet för att bekämpa korruption mot EU-budgeten skrevs in i Lissabonfördraget, som trädde i kraft 2009. Den som följt hur svenska finansministrar år efter år, Anders Borg såväl som Magdalena Andersson, röstat emot ansvarsfrihet för EU-kommissionen på grund av fusk med budgeten kunde ha förväntat sig att Sverige skulle gå i bräschen för att få tillsatt EU-åklagaren.
Men efter flera år av förhandlingar, där flera EU-regeringar urholkade kommissionens förslag, valde Sverige att inte ens gå med i den nya EU-myndigheten. Kampen mot den ekonomiska brottsligheten fungerar bra i Sverige, motiverade regeringen:
”Utredningen och lagföringen av denna typ av brottslighet fungerar väl i Sverige”.
Men själva syftet med att inrätta EU-åklagarmyndigheten (EPPO) var inte att ingripa mot brottsbekämpning som fungerar bra i ett land, utan att kunna bekämpa gränsöverskridande korruption och annan ekonomisk brottslighet. Det var det som gjorde att 17 länder anslutit sig när EU-toppmötet i mars 2017 sade ja till att upprätta åklagarmyndigheten trots att alla inte var med.
Sedan dess har flera EU-regeringar valt att ansluta sig och Sverige står ensamt tillsammans med Polen och Ungern utanför det här EU-samarbetet, bland de medlemsländer som ingår i EU:s rättsliga samarbete.
I fjol gick EU-kommissionen vidare och föreslog att den nya åklagarmyndigheten, som ska vara fullt operativ i slutet av 2020, också ska ta sig an gränsöverskridande terrorism.
– EU-invånarna förväntar sig med rätta att deras union ska skydda dem, sade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen den 12 september 2018. Därför lägger kommissionen idag fram ett förslag om att utöka den nyinrättade Europeiska åklagarmyndighetens ansvarsområden till att även omfatta terrorbekämpning. Vi måste kunna åtala terrorister på ett mer samordnat sätt i hela EU. Terrorister bryr sig inte om gränser. Och det är inte rimligt att vi blir oavsiktliga medbrottslingar bara för att vi inte lyckas samarbeta.
Diskussionen bland EU-ledarna verkar ha fått Stefan Löfven att inse att Sverige är på väg att ställa sig utanför ett viktigt EU-samarbete, och hamna i dåligt sällskap med Polen och Ungern. Och kort efter kommissionens utspel sade Löfven att det kan vara dags att ”se över beslutet” att stå utanför.
Men då inträffade det anmärkningsvärda att statsministern blev tagen i örat av sin justitieminister Morgan Johansson. Han meddelade att det ”inte är aktuellt” att Sverige ska ansluta sig.
Morgan Johansson betonar att det kan ”leda till rätt stora problem” om man lägger över mer och mer på Eppo som också då tar över uppgifter som nationella åklagare har.
Men Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé tyckte inte det var ett tillräckligt tydligt svenskt nej till EU-åklagarmyndigheten
– Moderaterna och Sveriges linje är att vi inte anser [att Sverige ska gå med i Eppo]. Jag tycker att det är underligt att statsministern redan nu öppnar upp för att eventuellt ändra uppfattning längre fram, säger Tomas Tobé till Europaportalen.
Men det är samme Tomas Tobé, nu i rollen som toppkandidat i EU-parlamentsvalet, som i dag gör en helomvändning och kräver att Sverige ska gå med i EU:s åklagarmyndighet.
”Samhällsutvecklingen har fått oss att ändra uppfattning”, skriver han tillsammans med partiets nye rättspolitiske talesperson, Johan Forsell.
Vilken ”samhällsutveckling” mellan oktober 2018 och mars 2019 som fått dem att ändra uppfattning förklaras inte. De pekar på terrorismen, smuggling av vapen och knark, och gränsöverskridande brottsligheten som utnyttjar EU:s fria rörlighet. Inget som uppstått de senaste månaderna.
Fotbytet hänger snarare samman med att Moderaterna upptäckt att Tomas Tobés vallöfte om stärkt polissamarbete i EU inte framstår som särskilt trovärdigt om partiet samtidigt säger nej till EU-åklagarmyndigheten. Sällskapet med Ungerns Viktor Orban i ett nejläger kan partiet också vilja slippa.
Moderaternas toppkandidater lanserade sig i oktober som Nej-sägare i EU-valet. Men när huvudkonflikten i EU-valet tornar upp sig till att stå mellan de som vill urholka EU-samarbetet, som Orban-Kaczynski-Marine Le Pen- Matteo Salvini, och de som vill stärka EU, vill Moderaterna markera sitt avståndstagande mot ett läger.
Tidigare har Liberalerna varit ensamma om att förespråka att Sverige ska gå med i EU:s åklagarmyndighet.
Den här omsvängningen av Moderaterna kanske kan få statsminister Löfven att våga säga ifrån till sin justitieminister, och visa vem det är som bestämmer i regeringen?