Macron-Draghi-Scholz EU:s nya ledartrojka – Andersson organiserar sig för motstånd

Emmanuel Macron siktar på att skapa en ny ledartrojka för EU och driva igenom EU-lagar om minimilöner och anständiga villkor för gigarbetare samtidigt som han kampanjar för att bli omvald som president. Samtidigt organiserar Magdalena Andersson sin nya regering för att ta strid för att slippa nya EU-lagar i sin valrörelse.

Tysklands tillträdande förbundskansler Olaf Scholz kommer att göra sin första utlandsresa till Paris, helt enligt traditionerna, för att befästa den tysk-franska axeln. Men medan Tyskland haft svårt att bestämma sig för vem som ska ta över efter Europas okrönta drottning, Angela Merkel, har Macron passat på att utvidga EU:s ledarduo till en trio.

Macron har lierat sig med Italiens regeringschef Mario Draghi, som efter sina år som chef för Europeiska Centralbanken under finans- och eurokrisen har en oerhört stark ställning på EU-scenen.

I förra veckan skrev Macron och Draghi under ett 60-sidigt samarbetsavtal – “Quirinale Treaty” – mellan sina båda länder. Frankrike har ett likadant avtal med Tyskland ända sedan 1963.

De båda ledarna lovade samarbete i EU bland annat om ändrade budgetregler, investeringsregler och migration. Och Mario Draghi framställde det som att uppmjukning av de strikta budgetreglerna är “oundvikligt” för att kunna hantera framtiden.

“Today the revision is inevitable, not only because of the very high cost of the pandemic in economic and social terms but also because of the future challenges of the EU, from the fight against climate change to new technologies, to the gigantic investments in semiconductors. We need to correct our past and design our future.”

Det har funnits en stark oro i Macrons regering att inträdet av högerliberale Christian Lindner som finansminister i den nya tyska koalitionsregeringen skulle sätta käppar i hjulet för ett fördjupat EU-samarbete. Men den tyska regeringsplattformen dämpade den oron.

De tre regeringspartierna – S, FDP och Die Grünen” – ställer sig till och med bakom målet om en “fortsatt utveckling mot en europeisk federal stat“. De ansluter sig helhjärtat till den franska idén om att stärka EU:s “strategiska autonomi”. Och även om Christian Lindner talat om att EU snarast måste återgå till de strikta budgetreglerna står det nu i regeringsplattformen att regelverket kan “utvecklas” för att bidra till ökad tillväxt och gröna investeringar.

Det är också den tidigare S-finansministern Olaf Scholz – en av de drivande bakom EU:s historiska upplåning till en återhämtningsfond – som kommer att vara Tysklands företrädare på EU-toppmötena.

Den nya tilltänkta ledartrojkan är också ense om att EU måste agera tuffare mot Polens och Ungerns vägran att leva upp till kraven på rättssäkerhet och demokrati.

Emmanuel Macron och Olaf Scholz har också en gemensam politisk agenda de närmaste månaderna. Scholz ska genomföra sitt viktigaste vallöfte om höjd minimilön, samtidigt som Macron när Frankrike tar över som EU:s ordförandeland vid årsskiftet lovat att driva igenom nya EU-lagar som minimilön, stärkt skydd för gigarbetare och ökad insyn i företagen för löntagare.

Slutförhandlingarna om direktivet om minimilöner kan nu inledas efter att försöken från bland annat svenskt håll att förhala frågan misslyckats.

Nästa vecka kommer EU-parlamentet att på samma sätt ge klartecken för direktivet om “demokrati på jobbet”. Samma vecka som EU-kommissionen lägger fram sitt förslag om gigarbetares rättigheter.

“The minimum wage directive, the protection of online platform workers’ rights and the sustainable governance of companies must be strengthened in the framework of what we have prepared for the French presidency, deklarerade Macron på det sociala toppmötet i Porto.

Nu är förhandlingsbanan sopad för att Macron ska kunna genomföra sin plan, parallellt med kampanjen inför presidentvalet i april.

Det hårdaste motståndet väntas komma från två S-regeringar, i Sverige och Danmark, som kämpat hårt tillsammans med fackförbundens toppar mot att EU-kommissionen överhuvudtaget skulle lägga fram ett lagförslag om minimilöner.

Magdalena Andersson visar med sitt ministerlag att hon vill fortsätta den striden mot EU-lagar, som en del av sin inrikespolitiska valrörelse med ambitionen att vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna.

I Stefan Löfvens regering ingick två tidigare facktoppar – Eva Nordmark (TCO) och Anna Ekström (Saco). Men från LO-borgen har kritiken varit hård mot att Löfvens regering inte agerat tillräckligt hårt mot EU-förslagen. Nu utökar Magdalena Andersson med förre LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och förre LO-ombudsmannen Johan Danielsson.

Johan Danielsson har som EU-parlamentariker drivit kampanjen mot EU-minimilöner. Han är också motståndare emot EU-lagar om arbetskraftsinvandring.

Det finns ingen anledning att överlåta ytterligare makt åt EU på det här området. Antalet arbetskraftsinvandrare är naturligtvis en nationell fråga så det beslutas av medlemsstaten. Men det är också viktigt att vi har möjlighet att hantera villkoren kring detta, sade Johan Danielsson.

Den här EU-linjen lyfter Magdalena Andersson in i sin nya regering. Däremot tar hon inte in den klimatpolitik med skärpta krav som Jytte Guteland drivit och fått stöd för som förhandlingsansvarig i EU-parlamentet. Klimatminister blir i stället Annika Strandhäll som lovar att driva igenom ett omstritt beslut om slutförvar av kärnkraftsavfall innan hon ens hunnit sätta sig i ministerstolen.

Krav på skärpt klimatpolitik verkar inte heller räknas som ett röstvinnande recept av den nya S-regeringen.