Macron möter motstånd på EU-toppmötet – svarar med löfte om ökad press för driva igenom sina förslag

Det var inte Theresa May som hade huvudrollen på EU-toppmötet – Brexitdiskussionen tog 90 sekunder. Emmanuel Macron var huvudaktören, när han satte press på övriga stats- och regeringschefer att sätta fart och fatta beslut om hur EU-samarbetet ska stärkas.

– Om det är några EU-ledare som har lägre ambitionsnivå får vi andra som vill gå längre gå vidare på egen hand, sade president Macron.

Den franske presidenten har lanserat en lång rad radikala förslag sedan han tillträdde i maj, och flera regeringar försöker försöker nu samla sig till motstånd för att bromsa hans framfart.

Inför det här toppmötet tog statsminister Stefan Löfven avstånd från Frankrikes och EU-kommissionens förslag om att börja ta ut skatt av digitala jättar som Google och Facebook utifrån bolagens omsättning i varje land som ett sätt att förhindra bolagen att smita undan genom att redovisa sina vinster i lågskatteparadis.

Den irländska regeringen var också kritisk till Macrons idéer, eftersom det är där it-bolagen kommer undan med bara 12 procent i skatt. Men även andra regeringar är kritiska eftersom skattepolitiken är en nationell fråga. Regeringen i USA försöker också agera till stöd för att hjälpa de amerikanska jättarna.

Den långa nattliga diskussionen ledde fram till att nya utredningar ska göras. I toppmötets slutsatser sägs att IT-bolagen ska betala ”skälig” skatt, men det hänvisas samtidigt till det ekonomiska samarbetsorganet OECD.

”Det är viktigt att säkerställa att alla företag betalar sin skäliga andel av skatterna och att säkerställa lika villkor globalt, i linje med det pågående arbetet inom OECD. Europeiska rådet uppmanar rådet att fortsätta sin behandling av kommissionens meddelande i detta ärende och ser fram emot relevanta förslag från kommissionen senast i början av 2018.”

Men på presskonferensen efter toppmötet lät sig inte Emmanuel Macron nedslås. Han pekade på OECD:s oförmåga att få alla medlemsländer att komma överens om några konkreta beslut, och sade att det är dags för EU att fatta beslut igen om några månader.

– Det är normalt att möta motstånd. Men då kommer jag igen med ännu mer energi!

– Jag delar ambitionsnivån på det här området med Angela Merkel. De digitala jättarna ska betala skatt, Google kommer inte att lämna Europa om det sker. En del länder kommer tillfälligt att drabbas av marginella förluster. Om inte alla länder vill gå lika snabbt fram kommer ”sanningens ögonblick” att komma, varnade Macron.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel underströk också på sin presskonferens att Tyskland arbetar i ”nära samordning” med Frankrike. Både Merkel och Macron ställde sig bakom EU-ordföranden Donald Tusks nya beslutsmetod, där stats- och regeringscheferna snabbare ska ta konkreta beslut och avgöra om några länder ska lämnas utanför medan övriga fördjupar EU-samarbetet.

Han pekade på hur den franska regeringen sedan i somras drivit fram skärpta regler i EU-förhandlingarna om utländsk arbetskraft, det så kallade utstationeringsdirektivet. Nu utlovade Macron också skärpning av direktivet för transporter, som ska göra det svårare för lågavlönade utländska långtradarchaufförer från till exempel Rumänien att ta över inrikestransporter i Sverige.

Däremot verkade Macron ha gett upp hotet om att försöka stoppa EU:s handelsförhandlingar med Mercosur-länderna i Latinamerika. Franska bönder har lobbat intensivt för att slippa ökad konkurrens och hävdat att det kan leda till import av kött och andra produkter som inte uppfyller EU:s regler.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker pekade på att ett handelsavtal med de sydamerikanska länderna är åtta gånger större än frihandelsavtalet med Kanada och fyra gånger större än avtalet med Japan. Han utlovade att alla förhandlingsmandat ska offentliggöras och att EU-regler för livsmedel ska uppfyllas.

– EU behöver fler handelsavtal när USA nu isolerar sig. Vi vill att det ska vara balanserade avtal och att det finns öppenhet om handelsreglerna, sade en nedtonad Macron i det frågan.

Däremot var det fortsatt full fart framåt när det gäller ambitionen att snabbt få till stånd ett försvarssamarbete och driva på fördjupningen av euroländernas ekonomiska integration.

Emmanuel Macron har inte heller gett upp förslaget om transnationella mandat till EU-parlamentsvalet 2019. Han vill att de brittiska mandaten ska omvandlas till EU-mandat som ”genuina europeiska partier” tävlar om.

– EU-toppmötena har ibland bara lett till allmänna uttalanden. Nu ska vi ta fram motsättningarna och komma fram till konkreta beslut för att visa medborgarna att det här inte bara är en byråkratisk apparat. Då får vi se om vi kan enas som 27 länder, eller om några som har högre ambitioner går längre, sade Macron.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: EUs maktbalans