Den stora debatten på EU-toppmötet handlade inte om Brexit, utan om Emmanuel Macrons svek mot Nordmakedonien, Albanien och hela Västra Balkan. EU-ledarna har gett ett bindande löfte till Balkanländerna att de ska få bli EU-medlemmar. Men när deras ledare nu tagit stora politiska risker för att genomdriva de reformer som ställts som villkor stoppar Macron dem.
Macron låter sina inrikespolitiska ambitioner att vinna väljare från högerextrema Marine Le Pen gå före, och ger därmed också Rysslands Vladimir Putin ett ökat spelutrymme.
Redan 2003 ställde sig EU:s stats- och regeringschefer bakom åtagandet att länderna på västra Balkan ska kunna bli medlemmar i EU:
Det har varit många problem på vägen både i EU och på Balkan, men så sent som i fjol upprepades löftet i ännu starkare ordalag på ett toppmöte i Sofia med de politiska ledarna från västra Balkan och EU:
”Med utgångspunkt i de framsteg som hittills uppnåtts har partnerna på västra Balkan bekräftat att de helhjärtat stöder det europeiska perspektivet som sitt bestämda och strategiska val och att de vill stärka sina insatser och sitt ömsesidiga stöd.”
De makedonska ledarna har efter flera år av politiska konflikter gjort upp med EU-landet Grekland om att byta namn till Nordmakedonien. Ryssland har agerat intensivt för att försöka så split i Balkanländerna, med hjälp av fotbollshuliganer, mc-gäng och kuppmakare. Putin vill förhindra att Balkan blir en del av EU och Nato.
EU-kommissionen och de flesta EU-regeringar såg det som självklart att Nordmakedonien och Albanien nu måste belönas för sina ansträngningar och få ett klartecken för att inleda medlemsförhandlingarna. Det kommer att ta många år innan dessa förhandlingar kan vara klara, men ett beslut på toppmötet skulle bli en politisk signal till befolkningen i dessa länder att porten till EU öppnas på glänt.
Men trots de långa förberedelserna satte sig Frankrikes president Macron plötsligt på tvären under hösten. Och trots sex timmars kvälls- och nattmangling på toppmötet vägrade han backa.
När Macron skulle förklara sitt veto efter toppmötet var det med ett sammelsurium av olika argument.
I EU-fördraget slås fast att alla länder i Europa som uppfyller de grundläggande kraven har rätt att bli medlemmar. Men Emmanuel Macron säger nu att EU har så stora problem att man inte kan släppa in fler medlemmar.
-Vi har stora problem att fungera som 27 länder. Vad är det då som talar för att vi ska fungera bättre med 32? frågade Macron retoriskt.
Macron efterlyste en ”reformering av utvidgningsprocessen” utan att tala om vilka förändringar han vill ha.
Kritiken mot Macron var stenhård. Jean-Claude Juncker, som nu avgår som EU-kommissionens ordförande, kallade det för ett ”allvarligt historiskt misstag”.
Donald Tusk, som varit ordförande för sitt sista EU-toppmöte, var minst lika hård i sitt fördömande av president Macron:
”Let me be very clear: North Macedonia and Albania are not to blame for this. So both countries have the right to start EU negotiations as of today. Unfortunately, a few member states are not ready yet.”
För i slutet på toppmötet var Emmanuel Macron inte ensam om att säga nej. Två andra regeringschefer hängde på, och skickade därmed en signal hem till sina väljare.
Det är först när vi tolkar Macrons veto som en del av fransk inrikespolitik som det blir begripligt.
Macron har de senaste månaderna börjat tala om hårdare tag mot invandrare under resten av sin mandatperiod. ”Frankrike får inte vara alltför attraktivt”, är presidentens budskap nu.
Macron had last week signalled a tougher line on immigration in the second half of his mandate, arguing the government must stop voters drifting to the far-right.
Macron vet att hans huvudmotståndare inför presidentvalet 2022 är Marine Le Pen, som tar varje chans att ställa ”invandrare mot fransmän”.
På presskonferensen efter EU-toppmötet förnekade Macron att han lagt in sitt veto mot Normakedonien och Albanien av inrikespolitiska skäl. Men hans tidigare EU-minister Nathalie Loiseau talar mer klarspråk.
Hon pekar på att ”tusentals albaner kommit till Frankrike och begärt asyl och försöker få bidrag”, och menar att det är ett argument för att Albanien inte kan få bli ett kandidatland:
“Either thousands of Albanians deserve refugee status, which in itself questions whether Albania can be an EU candidate. Or human traffickers and the mafia are operating from Albania to Western Europe and encourage illegal migration. Therefore the fight against organised crime needs to be improved in Albania”, säger Loiseau som nu är EU-parlamentariker till nyhetssajten Euractiv.
Emmanuel Macron tog också upp ”problem med migranter från Albanien och Georgien”.
-Det handlar om att respektera regler och att skydda våra offentliga finanser.
-Men det är inte huvudskälet till Frankrikes inställning till EU:s utvidgning, lade Macron till.
Emmanuel Macron är inte ensam om att försöka anpassa sin politik till invandringsfientliga partier, och det var därför inte så förvånande att det var Hollands Mark Rutte och Danmarks Mette Frederiksen som anslöt sig till Macrons svek mot Nordmakedonien och Albanien.