Olaf Scholz och Emmanuel Macron signalerade kompromissvilja i två av de stora tvistefrågorna mellan länderna när den nytillträdde förbundskanslern traditionsenligt gjorde sitt första utlandsbesök i Paris.
Macron har ställt upp kravet på nya uppmjukade budgetregler som ett av Frankrikes huvudmål som EU:s ordförandeland det kommande halvåret.
Det har avvisats kategoriskt av tidigare tyska regeringar, och från franskt håll har det funnits en oro för att med den högerliberale Christian Lindner som finansminister skulle det bli fortsatt konflikt.
Det är en balansgång för Olaf Scholz med en regering där Die Grünen efterlyser gigantiska klimatsatsningar och FDP lanserat sig som ledande ”schwarze null” i budgetunderskott. Men på presskonferensen efter mötet i Elyséepalatset visade Scholz kompromissvilja när han fick frågor om EU:s strikta budgetregler, den så kallade stabilitetspakten.
– Under den här krisen har vi utnyttjat möjlighet till flexibilitet i stabilitetspakten. Vi har mött krisen tillsammans och ska få igång tillväxten igen i EU med hjälp av återhämtningsfonden. Jag tror att vi tillsammans kan ta ansvar och samarbeta om stabilitetspakten, sade Scholz.
Olaf Scholz ses som en av arkitekterna bakom beslutet om den gigantiska EU-upplåningen på 750 miljarder euro till återhämtningsfonden. Och han kallade då det historiska beslutet för en ”hamiltonian moment”. Nu behöver han alla tre partier i den tyska regeringen bakom sig och får tassa mer försiktigt fram i sina uttalanden.
Emmanuel Macron bjöd också till och hävdade att Frankrike inte är ute efter att ifrågsätta EU:s stabilitetspakt.
– Vi ska tillsammans utveckla ett nytt sätt att skapa tillväxt i Europa. Det behövs massiva investeringar i klimat, digitalisering, en ny industrialisering. Vi ska ena medlemsländerna för att diskutera hur vi kan göra det här på ett ansvarsfullt sätt, sade Macron som tagit initiativ till ett extra EU-toppmöte 10-11 mars i Frankrike om en ”ny europeisk tillväxtmodell”.
Olaf Scholz öppnade också för att inte ta strid emot att kärnkraft ska få EU-stämpeln ”grön energikälla”, trots tidigare besked om att Tyskland försöker stoppa det.
– Varje medlemsland har valt sin egen väg på energiområdet. Tyskland har valt att avveckla kärnkraften och satsar på sol, vind och vätgas, sade Scholz medan Macron log brett i sin talarstol.
Från tysk sida vill man att naturgas ska ingå i de ”taxonomiregler” som är på väg.
Det är EU-kommissionen som har störst inflytande över vilka energislag som ska få kallas ”gröna”, ”övergånglösning” eller stämplas som skadliga för miljön. Kommissionens beslut kallas för en ”delegerad akt” och det krävs att ett stort antal medlemsländer – en kvalificerad majoritet – röstar nej för att det ska kunna stoppas.
Enligt Euractiv har kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tagit över hanteringen av beslutet om EU-taxonomin från de ansvariga kommissionärerna eftersom motsättningarna är så stora mellan medlemsländeras regeringar.
“The matter is now in the hands of Ursula Von der Leyen”.
Men just genom att medlemsländerna har så skilda åsikter lär det bli svårt att blockera det ställninstagande som EU-kommissionen väntas ta före nästa veckas toppmöte.