Det var Emmanuel Macrons första toppmöte, och journalistkåren talade mycket om hans stil. Men viktigare var de tydliga avtryck hans inträde ledde till i EU-toppmötets beslut och i förbundskansler Angela Merkels hållning. Flera andra EU-ledare ser risken för minskat inflytande, medan svenska regeringen och de borgerliga partierna står avslöjade efter åratal av ignorans om EU:s framtidsfrågor.
EU får med det här toppmötet en ny inriktning för handelspolitiken och försvarspolitiken. Och Macron pekar dessutom andra områden, som den fria rörligheten för arbetskraft och sociala rättigheter, där han driver på förändring.
President Macron drog upp sina planer för hela Europa dagen före toppmötet i en stor intervju med några utvalda medier, bland annat brittiska Guardian.
Han anklagar där marknadsliberalismen/nyliberalismen för att ha skapat djupa klyftor i Europa, som fått medborgare att vända ryggen till EU-projektet och förorsakat Brexit.
“Everywhere in our societies, the lower middle classes have started to doubt,”
”We have to promote a Europe that goes towards greater economic and social wellbeing.” For him, allowing undercutting of wages and an influx of low-paid workers on temporary assignments was sapping support for Europe and “turning the European project on its head”. He said: “Let’s not get this wrong. The great defenders of this ultra economically-liberal and unbalanced Europe – the UK – came crashing down on this.
Macrons krav är skärpta regler mot dumpade löner och dumpad export. Han blåser till strid mot de nuvarande reglerna för fri arbetskraftsrörlighet och handelspolitiken inriktning på minsta möjliga hinder för frihandel. Det innebär en direkt konfrontation med de östeuropeiska regeringarna och med de marknadsliberala regeringarna i Väst- och Nordeuropa.
Angela Merkel har uppenbarligen längtat efter en dragvillig partner i Frankrike, och anammade snabbt Macrons visioner. På en gemensam presskonferens efter toppmötet underströk de hur nära de stod varandra, och hur de ska gemensamt utveckla gemensamma planer.
På handelsområdet säger nu i EU-toppmötets slutsatser att möjligheterna att införa sanktioner och strafftullar ska utökas.
Angela Merkel pekade på att länder som inte öppnar för europeiska företag att delta i offentlig upphandling inte heller bör ha den möjligheten i EU.
The European Council therefore calls on the co-legislators to swiftly agree on modern, WTO-compatible trade defence instruments, which will reinforce the ability of the EU to effectively tackle unfair and discriminatory trade practices and market distortions. It calls on the Commission to ensure their swift and effective application through non-legislative implementing measures to make the EU trade practices and defence instruments more reactive and efficient and to propose, if necessary, complementary measures. It also calls on the Commission and the Council to deepen and take forward thedebate on how to enhance reciprocity in the fields of public procurement and investment.
EU-toppmötet uppmanade till en dramatisk tempohöjning av försvarssamarbetet. Inom tre månader ska medlemsländerna tala om ifall de vill delta i det arbetet och vilka projekt de ställer upp på. EU:s snabbinsatsstyrka ska finansieras gemensamt av medlemsländerna om de sätts in i ett krisområde, en tvistefråga som inte kunnat lösas på tio år.
A common list of criteria and binding commitments, fully in line with Articles 42(6) and 46 TEU and Protocol 10 to the Treaty – including with a view to the most demanding missions – will be drawn up by Member States within three months,
För svenska politiker som närmast unisont välkomnade Emmanuel Macrons valseger över Front Nationals Marine Le Pen måste det här kännas som en kalldusch.
Svenska regeringar, oavsett partifärg, har stått sida vid sida med britterna för att stoppa varje förslag om sanktioner mot dumpade importvaror. De har avvisat alla argument om att det finns negativa konsekvenser av frihandel. Nu kommer en president, som de trodde var liberal på samma sätt som svenska liberaler, och säger att EU måste skydda sina löntagare mot orättvis handel.
Svenska regeringar, oavsett partifärg, har stått bakom britterna när de sagt nej till alla förslag om fördjupat försvarssamarbete. I stället har regeringarna satsat på allt djupare samarbete med Nato, USA och med britterna. När britterna nu är på väg ut och Tyskland-Frankrike kan driva fram de planer de närt på under många år står svenska partier med byxorna nere.
I riksdagens EU-nämnd åberopar Centerns Eskil Erlandsson ”subsidaritetsprincipen” som ett sätt att stoppa EU-försvarssamarbetet. Och statsminister Stefan Löfven, som vet att han kommer att stå isolerad på toppmötet om han säger nej, utlovar ändå en subsidaritetsprövning.
Ledande svenska politiker verkar behöver en snabbkurs i innehållet i EU-fördragets artikel 42 och framåt om försvarssamarbetet, där det till och med står att EU ska utvecklas till försvarsallians i 42:2.
Nu är inte EU på väg att bli en försvarsallians, i stället är det nya försvarssamarbetet inriktat på att EU-länderna ska samordna sina militära styrkor i allt högre utsträckning, utveckla försvarsmaterial tillsammans, och vid gemensamma militära insatser anlita Natos militära högkvarter.
Det är nya tider som snabbt rycker fram, och hård press på svenska politiker att sluta tro att de kan slippa ta ställning genom att ropa på ”subsidiaritetsprincipen”.