När EU-länderna skickade in sina ansökningar om stöd från återhämtningsfonden efter coronapandemin lovade svenska regeringen att ”effektivisera bostadsmarknaden” med marknadshyror i nyproduktion. Men efter att Vänsterpartiet stoppat förslaget och röstat bort Stefan Löfven som statsminister tvingades finansdepartementet skicka en ändrad plan, och Sverige hamnar därför bland de sista i kön för utbetalningar.
I Sveriges återhämtningsplan till EU-kommissionen den 28 maj ges beskedet: ”Målsättning: Fri hyressättning vid nyproduktion av bostadslägenheter införs. Tidslinjen möjliggör ett ikraftträdande under 2022”.
Finansdepartementet underströk att de här planerna motsvarade de krav som EU-kommissionen och övriga EU-länder ställt på Sverige under flera år, att ”effektivisera bostadsmarknaden, bl a genom en mer flexibel hyressättning”. Tidigare har EU:s granskningar av medlemsländernas ekonomiska politik bara inneburit ”rekommendationer” till Sverige. Men för att få pengar från nya återhämtningsfonden på 750 miljarder euro skärptes kraven på medlemsländerna.
Regeringens löfte till EU om marknadshyror höll dock inte mer än några veckor, Efter Vänsterpartiets hot om att fälla Stefan Löfven backade både regeringen och Centerpartiet.
Men den 200-sidiga återhämtningsplanen, där marknadshyror ingick, var inskickad till Bryssel och finansdepartementet kanske hoppades att ingen skulle märka fadäsen.
EU-experten Mats Engström avslöjade dock på nyhetssajten Altinget att finansdepartementet räknat in marknadshyrorna för tidigt och menade att det berodde på svenska regeringens hemlighetsmakeri med återhämtningsplanen.
”Här har tusentals människor skrivit under namnlistor och sedan jublat över att förslaget om fri hyressättning verkade ha fallit. Men Sverige har ju ändå lovat EU-kommissionen att införa fri hyressättning i nyproduktionen.”
Vänsterpartiets Ulla Andersson var ilsken över att riksdagens finansutskott fått läsa återhämtningsplanen först efter att den skickats in.
Finansminister Magdalena Andersson hade från början tänkt nöja sig med att skicka några kopior av regeringens budgetar för att få ut 30-40 miljarder kronor från återhämtningsfonden. Pengarna räknades också in i budgeten.
I februari medgav dock finansministern att kommissionen ställde krav på en verklig återhämtningsplan med reformer av bostadsmarknaden.
”Det är en diskussion vi för. Det är ingen hemlighet att även Sverige skulle behöva ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Det är också saker på gång som finns i januariavtalet om hyressättning i nyproducerat”, sade Andersson till nyhetsbyrån Direkt.
När regeringen väl skickat in återhämtningsplanen i maj hade EU-kommissionen två månader på sig att ge ett utlåtande, och därefter skulle övriga EU-länders finansministrar ta ställning.
Att i det läget ringa Bryssel och säga ”Mittåt! Vi vill skriva om och stryka en del på sidorna 17-18 och 129-132” är inte kul. Mats Engström påpekar också att det i regelverket också slås fast att det krävs ”objektiva omständigheter” för att få ett nytt beslut.
Regeringen verkar dock ha fått kommissionen att lägga den svenska återhämtningsplanen i byrålådan över sommaren.
Den 23 september beslutar regeringen om en ”ändring” av återhämtningsplanen. I bilagan står bland annat utan närmare förklaring:
”Reform: Fri hyressättning i nyproduktion
Reformen utgår.”
Sverige är nu i november ett av de fem länder, bland andra Polen och Ungern, som inte fått sina återhämtningsplaner godkända. Men enligt nyhetsbyrån Direkt har EU-kommissionen och regeringen en preliminär uppgörelse. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer därför att anlända till Stockholm den närmaste tiden för att meddela att Sverige fått godkänt.
När den godkända återhämtningsplanen offentliggörs kan det vara värt att se om det skett några förändringar jämfört med den plan som skickades in i maj.
Huvudpunkterna i den var att regeringen begär motsvarande 34 miljarder kronor i bidrag från EU:s återhämtningsfond:
+ Lokala och regionala klimatinvesteringar (Klimatklivet). 5,35 miljarder.
+ Industriklivet, 2,9 miljarder.
+ Energieffektivisering av flerbostadshus, 4,05 miljarder.
+ Järnvägssatsningar. 1,5 miljarder.
+ Skydd av värdefull natur, 2,5 miljarder.
+ Ökat investeringsstöd till bostadsbyggande, 3 miljarder.
+ Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och
forskning, 4,62 miljarder.
+ Äldreomsorgslyftet, 4,58 miljarder.
+ Utbildning och arbetsmarknadspolitik, 5,1 miljarder kr.
EU-kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis uppgav efter tisdagens finansministermöte att 22 medlemsländer har fått sina återhämtningsplaner godkända. 17 länder har fått sina första utbetalningar på sammanlagt 52,3 miljarder euro.