Dagen innan deadline agerar Hollands premiärminister Mark Rutte. Regeringen hoppas på stöd av enskilda oppositionsparlamentariker och övriga EU-regeringar för att kunna bortse från nejsegern i folkomröstningen om EU:s samarbetsavtal med Ukraina.
Ukrainarnas kamp för att få tillhöra Europa, den som ukrainare dog för i kampen på Maidantorget, riskerar annars att blockeras av EU:s beslutsoförmåga.
Det långtgående associationsavtalet mellan EU och Ukraina skrevs under redan den 21 mars 2014 efter den folkliga resningen mot president Viktor Janukovitjs försök att i stället knyta landet närmare Ryssland. Avtalet utlovar frihandel och politiskt närmande på de flesta områden, bland annat utrikes- och säkerhetspolitiken, och ratificerades snabbt i Sverige och övriga EU-länder.
”Parterna ska intensifiera sin dialog och sitt samarbete samt främja en gradvis konvergens inom området för utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken”.
Men i Nederländerna drog EU-motståndare igång en namninsamling för en folkomröstning om avtalet efter att en stor majoritet i parlamentet röstat för att ratificera det.
En ny lag, föreslagen av Socialdemokraterna, hade gjort det lättare att tvinga fram folkomröstningar. Den 6 april i fjol hölls den rådgivande omröstningen. Mindre än en tredjedel av väljarna, 32 procent, deltog där 62 procent röstade nej till Ukrainaavtalet. Det räckte dock för att resultatet skulle räknas som giltigt.
Regeringen kunde ha sagt att det låga valdeltagandet gjorde att den ändå undertecknade avtalet med hänvisningen till stödet i parlamentet. Men de stora partierna hade lovat att följa resultatet och hela avtalet hamnade därför i EU-limbo.
Ju närmare nästa parlamentsval, den 15 mars 2017, desto svårare har Mark Rutte haft att ge några besked till övriga EU och Ukraina om hur Nederländerna ställer sig till avtalet. Opinionsmätningar med islamfientliga Geert Wilders Frihetsparti i topp har fått de flesta holländska politiker att låta som EU-skeptiker.
Parlamentets underhus hade satt upp 1 november som deadline för när regeringen måste komma med besked och inför det vädjade premiärminister Rutte i slutet av förra veckan om hjälp från oppositionspartierna, annars hotade han meddela övriga EU att Holland blockerar avtalet. De båda regeringspartierna, Ruttes högerliberala VVD och Socialdemokraterna, har egen majoritet i underhuset, men inte i överhuset, Senaten.
Vänsterliberala D66 är det enda oppositionsparti som öppet sagt att de vill att Nederländerna ska underteckna Ukrainaavtalet. Partiet vill också att internationella avtal inte ska kunna tas upp i framtida folkomröstningar. Medan andra normalt EU-positiva partier som kristdemokratiska CDA och De Gröna sagt nej till att göra något för att rädda avtalet.
Efter intensiva påtryckningar från övriga EU och Ukraina är dock senatsparlamentariker från kristdemokratiska CDA beredda att trotsa sin partiledning och beredda att rösta för ett regeringsförslag om att Holland ska underteckna avtalet med diverse reservationer.
Premiärminister Rutte kunde därför på måndagen meddela att han vill förhandla med övriga EU om några undantag i avtalet som ska läggas till som en juridiskt bindande deklaration. Han vill att det ska stå att avtalet inte är ett steg mot EU-medlemskap för Ukraina, att ukrainare inte får fritt tillträde till EU-ländernas arbetsmarknad och att EU inte åtar sig att ge pengar till Ukrainas militärbudget.
EU-ordföranden Donald Tusk svarade omedelbart att övriga EU-ledare är villiga att förhandla med Rutte:
”EU ready to continue work with PM Rutte to find good solution to ratify Ukraine AA/DCFTA in all countries & keep the West united.”
Uppgörelsen ska vara klar till nästa EU-toppmöte i december.
Men även om Nederländerna i en deklaration i ett EU-avtal med Ukraina säger att det här avtalet inte är ett steg mot EU-medlemskap innebär det inte att vägen mot medlemskap är stängd. Ett sådana uttalande övertrumfar inte EU-fördragets grundläggande stadga, där det slås fast att alla europeiska länder som uppfyller villkoren har rätt att bli EU-medlemmar:
”Varje europeisk stat kan ansöka om att bli medlem i unionen om den respekterar medlemsstaternas gemensamma värden och förbinder sig att främja dessa värden” (artikel 49 i EU-fördraget).
Men efter förra veckans dans på slak lina om handelsavtalet med Kanada, framtvingad av Valloniens regering, som åtminstone tillfälligt löstes med undertecknande i helgen, skymtas nu även en lösning i sista stund för avtalet med Ukraina.