Mark Ruttes krav att säga nej till Ukrainas EU-medlemskap – gigantiskt slag i luften

Premiärminister Mark Ruttes utrikespolitiska rådgivare manar den holländska regeringen att godkänna EU:s samarbetsavtal med Ukraina – annars hotas landets internationella anseende. Rutte är dock mer orolig för att förlora röster till högerpopulister i parlamentsvalet den 15 mars och kräver för att skriva under i stället juridiskt bindande garantier från EU-toppmötet nästa vecka att avtalet inte innebär att Ukraina utlovas EU-medlemskap.

Men Ruttes manöver är inte mer än ett gigantiskt slag i luften. Ukrainas rätt att bli EU-medlem står inskriven i EU-fördraget.

Det holländska politiska etablissemangets försök att visa att de lyssnar till folkviljan har blivit en pinsam historia.

Parlamentet gjorde det lättare att kräva folkomröstningar, efter förslag från socialdemokratiska regeringspartiet PvdA. Det räckte med en namninsamling startad av EU-kritiska nätaktivister och 300 000 underskrifter i ett land med 17 miljoner invånare för att tvinga fram en omröstning om Nederländerna ska sänka EU:s historiska samarbetsavtal med Ukraina; det avtal som ukrainare kämpade och dog för på Majdantorget vintern 2013-14.

I folkomröstningen i april var valdeltagandet rekordlåga 32 procent, men parlamentet hade satt gränsen för att godkänna resultatet till 30 procent. Och även om omröstningen enbart var rådgivande hade Socialdemokraterna och flera andra partier i parlamentet i förväg lovat att följa ”väljarnas vilja”.

Den 7 april stod regeringen där med byxorna nere. En stor majoritet av de få som röstat hade röstat nej till EU-avtalet med Ukraina, 61 procent.

Mark Ruttes reaktion blev att vända sig till Bryssel i hopp om att EU-kommissionens jurister skulle rädda honom från det hörn han själv målat in sig i. Men övriga EU har inte haft intresse eller tid att försöka lösa den holländska regeringens problem. Och nu har de tröttnat på Rutte. En deadline har satts till EU-toppmötet nästa vecka.

I fredagens Financial Times gör Mark Rutte ett utspel för att sätta press på övriga EU-ledare. Han kräver juridiskt bindande garantier för att samarbetsavtalet med Ukraina inte är ett steg mot EU-medlemskap annars kommer den holländska regeringen inte att föreslå parlamentet att ratificera avtalet:

In an interview with the Financial Times, Mark Rutte, Dutch prime minister, outlined his demands for a decision signed by EU heads of government, making clear that the “association agreement” will not create a defence guarantee for Ukraine or be a step towards its eventual membership of the bloc.

If we do not get this we will put a law to parliament the next day, which will state that we will not ratify the association agreement.”

Rutte har blivit uppmanad att skriva under EU-avtalet och strunta i folkomröstningen av landets främsta utrikespolitiska experter, Advisory Council on International Affairs.

Regeringens och parlamentets utrikespolitiska rådgivare varnar för att det kommer att tolkas som EU:s svaghet av Rysslands president Putin om avtalet med Ukraina inte godkänns.

Failure to ratify the treaty would ‘probably be seen by Russia’s president Putin as a sign of weakness by Europe,’ the AIV wrote in its official advice. That, combined with ‘uncertainty over America’s position following the election of Donald Trump as president,’ would be likely to increase Russian pressure on Ukraine, it said.

Men Mark Rutte anser uppenbarligen att det inrikespolitiska opinionsläget är viktigare än landets internationella anseende och väljer därför att strunta i experternas råd. I opinionsmätningarna är högerpopulistiska och islamfientliga Geert Wilders’ parti PVV största parti. Hans högerliberala VVD ligger visserligen tvåa, men hans koalitionspartner Pvda har splittrats och rasat i väljarstöd. Flera EU-kritiska partier har bildats och i valet i mars kommer väljarna att ha inte minst 20 partier att välja emellan.

Det kommer att bli mycket svårt att få ihop en regering utan att ta stöd av Geert Wilders’ parti.

Även om Mark Rutte vill framstå som en regeringschef som står upp för sina väljare mot EU med sina krav inför toppmötet riskerar han att snabbt avslöjas som en politisk demagog. För oavsett vilken uppgörelse, brasklapp, han får igenom räcker det med en snabb koll i EU:s grundlag för att se att den inte innebär något stopp för Ukraina.

I EU-fördragets artikel 49 slås fast att ”Varje europeisk stat…får ansöka om att bli medlem av unionen.” Varje land som uppfyller de grundläggande kraven på demokrati enligt artikel 2 har möjlighet att bli medlem.

Artikel 2: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Redan vid Europeiska Gemenskapens gjordes det klart att det inte var en sluten klubb och att den var öppen för alla Europas stater. Och den möjligheten har fått forna diktaturer att bli medlemmar efter att ha genomgått genomgripande demokratiseringsprocesser. En brasklapp från ett toppmöte räcker inte för att övertrumfa dessa grundläggande regler för EU.

Mark Ruttes eventuella framgång vid EU-toppmötet nästa vecka kan bli en Pyrrhusseger inför parlamentsvalet där en debatt om tolkning av EU-regler kan slå tillbaka.