Det var ett perfekt iscensatt skådespel. Allt såg hopplöst ut, Brexitförhandlingarna var blockerade och premiärminister Theresa May gick mot ännu ett nederlag i parlamentet och riskerade att bli avsatt. Då sträckte EU ut en hand och erbjöd en hjälpande hand. Theresa May kastade sig på planet till Strasbourg, och strax före midnatt deklarerade hon tillsammans med Jean-Claude Juncker ett ”nytt juridiskt bindande instrument”.
Problemet var att det var alltför uppenbart att det var ”politisk teater”, och inte verkliga förhandlingar.
+ Storbritanniens utträdesavtal med EU på 585 sidor är fortfarande det juridiskt bindande kontraktet som gäller.
+ Det ”nya instrumentet” utgår ifrån ett uttalande av EU-kommissionens Jean-Claude Juncker och EU-ordföranden Donald Tusk från 14 januari, där de lovar att EU ska anstränga sig för att se till att ”The Irish Backstop” inte blir permanent – garantin för att gränskontroller inte ska behöva återinföras mellan Nordirland och Irland efter Brexit. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier erbjöd redan i fredags UK att kalla det här uttalandet ”juridiskt bindande”, och pekade på att det också står i utträdesavtalet att UK kan anmäla EU till en skiljenämnd om man anser att avtalet inte följs.
+ Därtill ska den brittiska regeringen göra ett eget uttalande, där den deklarerar att den anser att UK kan på egen hand besluta att lämna The Irish Backstop. Eftersom EU-sidan inte skriver under på detta har det inget juridiskt värde.
Både Theresa May och Jean-Claude Juncker sade att de nu efter dessa klargöranden hoppas att brittiska underhuset på tisdagen ska rösta ja till Brexitavtalet, som förra gången röstades ner med 432 – 202.
En förödmjukande del i detta skådespel är att Theresa May tvingas vända sig till EU-kommissionen för att åstadkomma det. May och Brexitkampanjens ledare var övertygade om att en rad EU-ledare med Angela Merkel och Mark Rutte i spetsen skulle ställa upp på UK:s sida och köra över kommissionens förhandlare.
Likt David Cameron inför folkomröstningskampanjen fick Theresa May hårdhänt lära sig att det är kommissionen som kan utforma juridiska lösningar och kompromisser. När Michel Barnier förklarade att EU sträckt sig så långt det var möjligt skickade May sin justitiekansler Geoffrey Cox till Bryssel för att läxa upp EU-förhandlarna. Resultatet uppges ha blivit som elefant i porslinsbutiken. När May flög till Strasbourg på måndagskvällen var Cox inte med på planet.
Men egentligen behövs inte det här juridiska ordvrängeriet. EU-sidan vill också bli av med specialreglerna för gränsen mellan Nordirland och Irland. En fortsatt öppen gräns är avgörande för att inte riskera den sköra fredsprocessen på ön. Men det är ett hot mot EU:s inre marknad att Nordirland, om The backstop utlöses, ingår i den för all framtid, medan övriga Storbritannien står utanför och har andra handelsregler. Därför är EU-sidan minst lika angelägen att få fram andra lösningar i stället för ”The backstop”.
Oppositionen i Storbritannien dömde omedelbart ut den nya uppgörelsen och menade att Theresa May misslyckats med sitt åtagande att förändra The Backstop och se till att den aldrig kan bli permanent. Tory-brexitörerna har samtidigt samlat ihop ett antal jurister för att göra en noggrann granskning av May-Juncker-uppgörelsen. De kommer inte att gilla formuleringen om att den nya uppgörelsen ”minskar risken” för att The backstop ska permanent. Deras krav var att ”risken ska elmineras”.
Det mesta talar för att Theresa May kommer att förlora även den andra omröstningen om Brexitavtalet. Om inte Tory-brexitörerna och nordirländska unionistpartiet DUP fått kalla fötter och befarar att Brexit inte blir av om regeringen åker på ännu en förlust.
I så fall har Theresa May utlovat två andra omröstningar i parlamentet. På onsdag för eller emot att lämna EU utan ett utträdesavtal. På torsdag för eller emot att begära ett uppskov med EU-utträdet till efter den 29 mars.
Men nya politiska skådespel kan inte uteslutas inte ens efter midnattsföreställningen i Strasbourg. Nästa teaterstycke kan bli att justitiekanslern Geoffrey Cox nu kommer fram till Brexitavtalet, till skillnad från för en månad sedan, inte innebär att The Irish Backstop kan bli permanent.