Theresa May anslog en helt ny ton i sitt upphaussade tal i Florens. Hon bad i praktiken om två års uppskov med EU-utträdet och lovade betala de brittiska räkningarna. Men hon hade inga besked om hur EU-UK ska samarbeta efter 2021. Regeringen är uppenbarligen fortsatt splittrad och May manade EU-ledarna att hitta på en ”skräddarsydd lösning”.
Förra gången den brittiska premiärministern höll ett linjetal om EU-utträdet, i oktober i fjol, var det ”Hard Brexit” inför en jublande Torykonferens:
– Storbritannien ska bli en självständig och suverän nation igen. Vi ska återinföra full kontroll över invandringen. Vi ska inte ha ha någon Norge- eller Schweiz-uppgörelse, vi ska bli helt självständiga från juridiska beslut i EU, deklarerade Theresa May.
Sedan dess verkar eftertankens kranka blekhet ha slagit till. Eller snarare att Theresa May börjat lyssna på brittiska näringslivet och facken, och fått insikt om att milslånga köer vid gränserna och tusentals förlorade jobb väntar vid ett abrupt utträde.
Theresa May ville nu anslå en ödmjukare ton gentemot EU27-länderna. Hon valde att göra det i historisk europeisk miljö, i Florens. Men eftersom UK-regeringen inte verkar ha brytt sig om att kolla först, fick hon i stället för någon av stadens kulturskatter hålla sitt tal i en nedlagd polisstation.
Efter den senaste veckans ”inbördeskrig” regeringen med utrikesminister Boris Johnsons Brexit-inspel hade Theresa May nu lyckats få klartecken för att ge två tydliga besked i sitt tal.
+ UK-regeringen vill ha en cirka två år lång övergångsperiod efter EU-utträdet den 29 mars 2019. Under den tiden kommer Storbritannien inte längre delta i EU:s förhandlingar och beslut, men fortsätta att följa EU:s lagar och regler. Med fortsatt fri rörlighet för arbetskraft och deltagande på EU:s inre marknad.
”During the implementation period access to one another’s markets should continue on current terms…During the implementation period, people will continue to be able to come and live and work in the UK…..The framework would be the existing structure of EU rules and regulations.”
”As of today, these considerations point to an implementation period of around two years.”
+ UK-regeringen är beredd att fortsätta betala full medlemsavgift för de åtaganden som gjorts för den gällande långtidsbudgeten till och med 2020.
”The UK will honour commitments we have made during the period of our membership.
Theresa May presenterade också ett kompromissbud om EU-invandrarnas rättigheter i UK efter utträdet. EU har krävt att EU-domstolen ska vara rättslig instans för att avgöra framtida tvister om EU-medborgarnas rättigheter. Den brittiska regeringen erbjuder som kompromiss att brittiska domstolar ska ta hänsyn till EU-domstolens utslag:
”Where there is uncertainty around underlying EU law, I want the UK courts to be able to take into account the judgments of the European Court of Justice with a view to ensuring consistent interpretation. On this basis, I hope our teams can reach firm agreement quickly.”
Den brittiska premiärministern försökte också sockra sitt tal till EU27-länderna med ett erbjudande om ett Säkerhetsfördrag” mellan EU och UK. Det är något helt annat än det hot om att avbryta säkerhetssamarbetet som samma Theresa May levererade i mars när brittiska regeringen officiellt meddelade att den vill lämna EU.
I Storbritannien kommenterade UKIP-ledaren Nigel Farage upprört att Theresa Mays tal i själva verket innebär fortsatt brittiskt EU-medlemskap, enbart med en ny etikett. Han pekade på att Storbritannien ska fortsätta följa EU-lagar efter det formella utträdet, och hävdade att det kommer att bli en övergångsperiod som inte bara blir två år utan dras ut i all oändlighet.
Medan oppositionspartiet Labour ”tackade” Theresa May för att hon övertagit Labours förslag om en övergångsperiod där Storbritannien förblir medlem på EU:s inre marknad. Men Labour efterlyser besked om vad som ska hända när övergångsperioden tar slut.
På alla de områden där Theresa May inte hade några besked, trots det 5 000 ord långa talet, manade hon EU att komma med ”imaginative and creative solutions”. Det handlar om vilken typ av handelsavtal UK ska ha med EU i framtiden, vilken rättslig instans som ska avgöra konflikter om det framtida samarbetet, hur freden på Nordirland ska säkras och gränsen mot Irland kunna hållas öppen.
Brexiteers och Remainers i regeringen och i Torypartiet är djupt splittrade, och Theresa May klarade inte av att komma längre än så här.
I stället fick hon ge besked om vad UK-regeringen INTE vill ha: Inte ett EES-avtal, som Norge, för det innebär att UK förlorar kontroll över reglerna. Inte som EU:s frihandelsavtal med Kanada, för Storbritannien har ett så omfattande samarbete med EU i dag att det skulle innebära alltför stora inskränkningar.
– UK vill ha ett skräddarsytt avtal med EU, deklarerade Theresa May, utan att närmare förklara vad det innebär. Men det lät som ett nära nog Norgeavtal, men utan dess åtaganden och ekonomiska kostnader.
På samma sätt efterlyser Theresa May ett avtal som innebär fortsatt öppna gränser mellan Irland och Nordirland, utan att förklara hur det ska gå till när den fria rörligheten för varor och personer mellan EU-landet Irland och den brittiska regionen Nordirland upphör.
”We will not accept any physical infrastructure at the border”, hävdade Theresa May.
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier välkomnade i en kommentar Theresa May ”konstruktiva anda” och att den brittiska regeringen nu tydligt begär en övergångsperiod och säger sig vara beredd att betala.
Men EU-sidan efterlyser tydligare besked om hur EU-medborgarnas rättigheter ska garanteras. Och Barnier menar att Theresa Mays tal inte ger någon klarhet för Nordirlandfrågan:
”Today’s speech does not clarify how the UK intends to honour its special responsibility for the consequences of its withdrawal for Ireland.”
Brexitförhandlingarna återupptas på måndag, och Michel Barnier anser att det fortfarande är osäkert om EU-toppmötet i oktober kan ge klartecken för att börja förhandla om ett framtida handelsavtal med UK.
Theresa Mays försök till charmoffensiv i den nedlagda polisstationen i Florens var ingen total framgång. Men när Toryregeringen nu börjat anpassa sig till verkligheten kan det vara början till realförhandlingar.
Det första testet kommer redan den 1 oktober då Torykongressen inleds och Theresa May ska försöka anpassa budskapet från Florens till något som även accepteras av Toryhögern.
bra!