Brittiska premiärministern Theresa May hävdar idag att ”bollen ligger på EUs planhalva” i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur unionen.
”Vi spelar inte boll,” säger en bister EU-talesman.
Premiärminister Theresa Mays tal inför brittiska parlamentet på måndagen (utdelat i förväg) lät övertygande i åsikten att nu har hon, May, gjort sitt och nu är det EUs tur att ta förhandlingarna vidare.
Men om det här nu är ett bollspel, har britterna ens börjat sparka på bollen ännu?
EU och Storbritannien startade skilsmässoförhandlingarna den 19 juni i år.
Storbritannien lämnade visserligen in sina skilsmässopapper den 29 mars men regeringen May begärde uppskov för att först utlysa ett allmänt val.
Parterna enades från dag ett att först klara av tre kniviga skilsmässofrågor (medborgarna, pengarna och Irland/Nordirland).
EU har lovat att så snart det har gjorts framsteg på dessa tre punkter, är man villig att börja tala om ett avtal för Storbritannien efter utträdet.
Men bara på en punkt har fyra månaders förhandlingar rört sig överhuvudtaget.
På punkt två har ingen brittisk position ens lagts fram.
På punkt tre är den brittiska positionen inget mer än en önskan att EU hittar på något nytt och innovativt – för de lösningar som redan existerar, de vill britterna inte ha.
Punkt 1 – medborgarna
* Den 29 april låg EUs position om medborgarfrågan klar, i större detalj den 29 maj:
Ingen EU-medborgare som bor i Storbritannien, eller britt som bor i annat EU-land, ska efter brexit förlora de rättigheter som de har idag.
Domstolar i varje EU-land ska kunna avgöra om en medborgares rätt är respekterad.
* Den brittiska positionen kom den 26 juni:
Britterna vill begränsa dessa medborgares rättigheter på ett antal sätt.
Bara brittisk domstol får avgöra om medborgares rättigheter är respekterade.
Här har britterna ändå rört sig – hur mycket framgår här.
Punkt 2 – pengarna
* EUs position låg klar den 29 maj:
Storbritannien bör betala sin andel av allt som EU har beslutat om så länge Storbritannien är medlem – även för t ex den forskning, de lån eller regionala satsningar som har planerats att pågå till efter utträdesdagen.
Storbritannien kan delta fullt ut i dessa pågående projekt till de nått slutdatum, även efter sitt utträde.
Storbritannien ska också få tillbaka sin andel ur t ex EUs centralbank, etc.
* Storbritanniens position har ännu inte presenterats.
Punkt 3 – Irland/Nordirland
* EUs position presenterades den 29 april och i större detalj den 7 september:
Båda parter bör åta sig (politiskt) att garantera fredsuppgörelsen.
EU är villigt att diskutera sätt att rädda Irland och Storbritanniens gränsfrihet.
EU anser att det åligger Storbritannien såsom den part som planerar att upprätta en nationsgräns mellan Irland och Storbritannien, att meddela vilken lösning man tänker sig.
* Storbritanniens position lades fram den 16 augusti..
Dokumentet innehåller inget egentligt förslag utan ett önskemål om dialog för att nå målet ”en friktionsfri gräns”,
Dock vill Storbritannien inte godta någon av existerande lösningar (se nedan).
Slutligen uppmanar regeringen EU att söka efter en lösning som är ”flexibel och innovativ,” sedan man hävdat att ”EU tidigare har åsidosatt sina egna regler”.
Det är inte enkelt att kombinera lösa Irland/Nordirlands önskan att slippa nationsgräns när Storbritannien/Nordirland via brexit lämnar EU och ”återtar kontrollen” genom att just återskapa en nationsgräns,.
Att INTE ha en gräns, skulle innebära att ge ett icke-EU-land hela kontrollen över vad och vem som släpps in på EU-territorium.
Det borde dock gå att hitta en kompromiss – EU har löst exakt samma dilemma med icke-EU-länderna Norge (ingår i EES) med Schweiz (har egna avtal) och Turkiet (ingår i EUs tullunion).
Under de senaste sex månaderna har EU-sidan hittills presenterat 40 positionspapper om olika delar av ”skilsmässan.”
De handlar t ex om hur Euratomfördraget och om hur varor som redan godkänts och finns på den inre marknaden, ska hanteras när Storbritannien är ett icke-medlemsland, osv.
Storbritannien har presenterat totalt 6 positionspapper varav ett handlar om att få EUs löfte om sekretess (EU har från starten sagt att man tänker offentliggöra förhandlingarna).
Regeringen May har emellertid lagt fram 7 positionspapper som handlar om samarbete med EU efter utträdet.
Idag väntas två nya dokument, inte heller dessa om skilsmässan utan också om livet efter EU.
EU-sidan har inte svarat på dessa utspel eftersom överenskommelsen är att parterna först ska lösa de tre mest angelägna ”skilsmässofrågorna”, innan man börjar diskutera vad som ska hända efteråt.
Och där står vi alltså, arton månader innan tidsgränsen i EU-fördragets artikel 50 automatiskt gör Storbritannien till ett icke-EU-land.
Den 19 oktober har EUs stats- och regeringschefer toppmöte.
Planen har varit att se om tillräckliga framsteg har gjorts för att EU nu kan börja samtala med britterna om ett avtal för tiden efter deras utträde.
Chefsförhandlare Barnier och andra EU-företrädare är dock tydliga med att så är inte fallet.
Men Theresa May kommer säga i brittiska parlamentet idag att hon har gjort alla eftergifter hon tänker göra.
Nu är bollen på EUs planhalva.
Risken är att EU låter bollen ligga orörd.
Eftersom Theresa May naturligtvis vet detta, sprids idag spekulationer om att hon egentligen förbereder sig för att krascha ut ur EU, utan avtal.
Det egentliga skälet till att hon inte svarar på EU-utspelen är antagligen att hon inte kan kompromissa med EU utan att förlora stöd från de tuffa EU-kritikerna i hennes eget parti.
Hennes politiska ställning är så svag att hon lever på lånad tid.
Pratet om var bollen ligger, det skulle vara Theresa Mays sätt att skjuta skulden på kraschade förhandlingar på EU.
Det skulle fungera på vissa.
De svenska moderaterna tycks tro att problemet ligger på EU-sidan snarare än en brittiska.
Den uppfattningen kom Ulf Kristersson hem med efter ett besök i London.
Den danske konservative finansministern har också varit i London och återvände med samma tro.
Viktigast för premiärminister May är förstås att hemmapubliken tror på henne, när hon säger att det är EU som krånglar.
Det skulle hjälpa hennes ställning – även om det inte hjälper landet Storbritannien.
Under tiden står förhandlingarna stilla medan att EU-sidan väntar på brittiska positioner.
Ingen spelar boll.