När det går undan, går det undan. Efter tio års eftersläpning har Sverige bestämt sig för att gå med i EPPO och då ska det ske ”med full kraft under detta år.”
Häromdagen slog EUs åklagarsamarbete EPPO till mot däckfirmor i Italien som via fuskbolag i Spanien lurat till sig miljarder i momsfusk.
Tidigare i veckan var det en litauisk liga och plastfilm, ett tjeckiskt företag och gruvor och för sju dagar sedan fusk med mobiltelefoner via Tyskland, Hongkong och Förenade Arabemiraten.
Mer än tusen utredningar har öppnats på bara ett par år.
Efter flera års verksamhet är EPPO, EUs åklagarsamarbete mot den som lurar till sig EU-bidrag, nu hög prioritet för Sverige.
Justitieminister Gunnar Strömmer påpekar för journalister i Bryssel att bedrägerier mot EU-kassan ju handlar också om svenska skattebetalares pengar.
EPPOs arbete har förstås alltid handlat om svenska skattebetalares pengar men när denna insikt till slut nått även regeringskansliet, ska det svenska inträdet gå fort.
”Vår tanke är att det ska sitta svenska åklagare under detta år,” förklarar justitieministern.
Förslaget att starta EPPO kom redan 2013 men den svenska regeringen liksom dess opposition i riksdagen var genast emot. Det kunde drabba nationell suveränitet, löd den kryptiska förklaringen.
Svenskarna bidrog till att bromsa och krångla till förhandlingarna så först under 2017 kom ett beslut och då fick EPPO förläggas rättsligt sett utanför EU, i ett separat samarbete mellan 16 (fast strax därefter 22) EU-länder.
Riksdagen sände rentav en invändning till EU-kommissionen (under subsidiaritetsprocessen) där man påpekade att EU-bedrägerier ”huvudsakligen bara berör vissa länder” i EU och därför var det helt onödigt med en överstatlig lösning.
Man trodde alltså i riksdagen att om EU snuvas på pengar, så drabbar det inte alla som finansierar EU, utan bara ”vissa länder”?
Justitieminister Strömmer säger nu lite vagt att ”det har hänt saker” som gör att ett svenskt motstånd mot EPPO inte längre är aktuellt.
Kan detta som hänt, kanske vara att EPPO lyckades få beslagtaget försnillade 147,3 miljarder euro under sina första sju månaders verksamhet och 359 miljarder euro under det andra året?
EPPO löser ett mycket speciellt problem för EU, nämligen dilemmat att de brott som utspelar sig i flera EU-länder blir svåra att driva till åtal nationellt och därför att döma ut straff för. Bevisföring och ansvarsfrågor mellan nationella rättsväsenden blir så knepiga att många brott går ostraffade.
EPPO får därför utreda, göra razzior, beslagta och åtala avslöjade bedrägerier mot EU.
Och det är klart att Sverige ska vara med.