USA pressar EU att strunta i internationell lag för att sno åt sig mer pengar till Ukraina.
Det vore en riktigt skadlig åtgärd för Europa.
USA och Storbritannien pressar EU-länderna hårt för att beslagta det kapital från ryska centralbanken som placerats utomlands i syfte att ge pengarna till Ukraina.
Även om det på alla sätt vore rätt åt den ryska staten som överfallit och dagligen mördar ukrainska invånare, så vore det ett regelbrott från västländernas sida som kan slå tillbaka med en rejäl rekyl – på EU i alla fall.
Internationell rätt gör det möjligt att frysa tillgångar som en sanktion men man kan inte ta pengarna för egen (eller någon annans) räkning.
I USA håller man på att ändra amerikanska lagar för att göra detta ”lagligt.” Lagstiftningen har redan godkänts av utrikesutskottet i senaten. President Joe Biden stöder i kulisserna arbetet.
Det kan räknas som ett förskott på det krigsskadestånd som Ryssland en vacker dag när kriget är slut ändå måste betala, säger Bidens folk nonchalant.
Bidens egen finansminister Janet Yellen är kritisk liksom andra.
”Resten av världen kommer bedöma om det här är ett legitimt användande av USAs inflytande,” säger Benn Steil till Bloomberg News (chef för internationell ekonomi vid tankesmedjan Council on Foreign Relations).
”Överväldigande kommer svaret bli nej från länder som representerar en majoritet av världens befolkning, inklusive länder vi försöker vinna stöd hos.”
I Storbritannien sa i veckan utrikesminister David Cameron i det brittiska parlamentet att han ”är övertygad om att det finns en legal väg” och att han tror inte alls att någon skulle tveka investera I London i fortsättningen bara för att brittiska staten kanske kan ta deras pengar.
Det där med att skriva om nationella lagar för att göra lagligt att bryta mot vad ens land har åtagit sig att respektera internationellt – det är något som både USA och Storbritannien har vana av. Storbritannien har försökt det både mot EU och mot oönskade flyktingar.
Att skriva om nationell lag upphäver dock inte ett tidigare internationellt åtagande.
Om Ryssland har placerat pengar i väst, så har det gjorts i överenskommelsen att pengarna stannar där till Ryssland säger något annat.
Tar väst de pengarna, så bryter väst mot reglerna.
Enda sättet att möjligen gå runt det, vore att få Ryssland dömd i en internationell domstol för krigsbrott.
För USA vore kostnaden inte lika stor som för oss andra.
USA bryter redan mot internationella regler när man vill och inga andra länder är stora nog att stoppa USA från det.
Att beslagta pengar hursomhelst, borde straffa USA genom att skada dollarns anseende och världens vilja att placera i dollar – men dollarn är en fast cementerad institution som världen inte utan enorma svårigheter kan avstå ifrån.
Och för övrigt är det småpengar som Ryssland har placerat i USA (5-6 miljarder dollar) och som USA kan ta ifrån dem.
Bulken av ryska pengar – minst 210 miljarder euro – finns i EU, framförallt i Belgien.
En rejäl hög finns i Schweiz.
Kommer Schweiz beslagta ryska medel?
Aldrig i livet.
Landet lever gott på att vara världens bank. Börjar man stjäla kundernas pengar så här, så tar den affären abrupt slut.
Schweiz kan inte som USA kosta på sig att utmana hela resten av världen och tro att man inte kommer straffas.
Skulle EU straffas?
Högst troligt.
EU som handelsplats, euron som valuta att handla i, är inte längre säkert.
Kan EU strunta i internationella åtaganden så är EU inte längre en partner att lita på.
Illa, i ett läge där EU råkar vara i stort behov av vänskapliga relationer med länder i Afrika, Asien och Mellanöstern för att t ex lösa ett antal av sina problem som energi, sällsynta mineraler eller migranter.
Och EU kan självklart inte kräva av andra att de ska respektera internationella överenskommelser, kan inte vifta med internationell rätt som skäl att det ska straffa sig för Ryssland att överfalla det självständiga Ukraina.
Därför har så här långt Tyskland, Frankrike, Italien och Europeiska centralbanken envist sagt nej till förslaget.
Priset vore för högt.
Men det amerikanska tjatet – och kanske en europeisk smygande vilja att slippa lägga ut egna pengar på Ukraina – har nu fått européerna att överväga en mittemellan-lösning.
EU skulle beslagta de vinster som uppstår av det ryska kapitalets placeringar.
Där anser européerna sig ha hittat en gråzon för att göra amerikanerna nöjda utan att deras egna jurister och ekonomer hotar med harakiri.
Skadan det vållar på EU och euron skulle inte bli lika stor, hoppas man.
Och detta skulle man göra för att ha 3 miljarder euro att ge Ukraina.
Småpengar.
Planen just nu är att lansera det stora beslaget tillsammans med USA och Storbritannien ungefär vid årsdagen för det ryska överfallet på Ukraina.
Om inte européerna inser vad de håller på att ställa till med innan dess.