Merkel/Macron hjälper varann – eurobudget i utbyte mot migrationspolitik

Emmanuel Macrons trovärdighet som EU-ledare stod på spel – liksom Angela Merkels ställning som förbundskansler. De båda behövde varandras stöd när de höll sitt toppmöte på tisdagen. Och resultatet blev ”Mesebergdeklarationen”.

Skeptikerna har dömt ut Macrons chanser att få igenom sina visionära idéer om ett fördjupat eurosamarbete. Men nu skriver den tyska regeringen under på ett av hans främsta krav – ”eurozonsbudget”.

Den ska byggas upp av gemensam beskattning och medlemsavgifter från 2021, och pengarna ska gå till satsningar för att öka euroländernas konkurrenskraft och eventuellt en gemensam arbetslöshetsfond. Macron har talat om en stor budget motsvarande flera procent av ländernas BNP, medan Merkel talat om några tiotal miljarder. I det här gemensamma uttalandet anges inga siffror, utan en arbetsgrupp ska få fram ett konkret förslag för beslut i december.

– I dag har vi ingenting, i morgon har vi en budget för eurozonen, deklarerade Macron på den gemensamma presskonferensen.

Macron har utöver den här viktiga åtminstone symboliska framgången fått den tyska regeringen att skriva under på att räddningsfonden ESM ska få utvidgat mandat och även kunna stödja länder i tillfällig kris och kunna användas som räddningsplanka vid bankkriser. Merkel har stått fast vid sitt krav att fonden ska fortsätta styras av medlemsländerna, men har gått med på att den så småningom ska överföras till en överstatlig institution.

– Vi öppnar ett nytt kapitel för EU-initiativ och också för fransk-tyskt samarbete, sade Angela Merkel.

Men Mesebergsdeklarationen ger också en hjälpande hand till den hårt pressade Angela Merkel på hemmaplan. I deklarationen ingår en rad ställningstaganden för en samordnad migrationspolitik med inriktning på att försvåra för flyktingar att ta sig till Europa. EU:s gränsskyddsmyndighet Frontex ska stärkas och en EU-asylmyndighet ska se till att asylreglerna samordnas. Flyktingavtal liknande det med Turkiet för att stoppa flyktingar från att söka sig till EU ska tas fram med länder i Afrika och Asien.

De kanske viktigaste raderna för Angela Merkel är ändå att det ska göras svårare för flyktingar att välja vilket land de söker asyl i, och att länderna ska samarbeta för att repatriera asylsökande som söker sig till ett nytt EU-land. Det är det som inrikesminister Horst Seehofer hotat göra på eget bevåg, och som utlöst den tyska regeringskrisen.

”To jointly and resolutely tackle secondary movementS inside the EU”, som det står i den engelska översättningen av Mesebergdeklarationen.

I den tyskfranska deklarationen, som nu kommer att styra EU-arbetet framöver, sägs att den ska utvecklas till ett nytt ”Elyséefördrag” i december.

I den åttasidiga deklarationen finns också andra förslag som kommer att mötas av motstånd från andra länder:

+ EU:s utrikespolitik kan i framtiden fattas med majoritetsbeslut.

+ En europeisk interventionsstyrka ska utvecklas i nära samarbete med EU:s försvarssamarbete, Pesco.

+ En EU-beskattning av internetbolag ska beslutas före årets slut.

+ Frankrike och Tyskland ska samordna sina bolagsskatteregler för att snabba på en EU-samordning.

EU-kommissionen under ledning av Jean-Claude Juncker har kritiserats hårt av främst Ungerns Viktor Orban för att den agerar politiskt. Kommissionen har också under den långa process som lett fram till omstarten för det tyskfranska samarbetet lagt fram rader av förslag och anpassat dem i takt med den politiska debatten i EU:s två stormakter.

Kommissionens viktiga roll symboliserades också av Juncker deltog på toppmötet i Meseberg på tisdagskvällen.