Merkel-Macrons räddningsplan – historiskt steg mot Europas Förenta Stater?

Angela Merkels och Emmanuel Macrons räddningsplan med en gigantisk stödfond på 500 miljarder euro till de länder som drabbats hårdast av coronakrisen har sänt chockvågor genom regeringskvarteren i EU. Men Merkels plan går ännu längre – kan det vara ett ”Hamiltonian moment” på väg mot Europas Förenta Stater?

Merkel talade inte bara om mångmiljardpaketet på den omtalade videokoferensen med Macron, utan också om ett fördjupat EU-samarbete genom ett nytt EU-fördrag.

”Det kommer att bli en kamp. Men Tyskland och Frankrike är ense om att EU-samarbetet måste stärkas. Nationalstaten kan inte klara det här ensam”, säger Merkel på ett videoklipp som snurrar på partihögkvarter runt om i Europa

Tysklands finansminister, socialdemokraten Olaf Scholz, som förhandlat fram räddningsplanen, går ännu längre och säger i intervju i Die Zeit att den här räddningsplanen där EU tar upp lån för att dela ut som bidrag till medlemsländer och regioner inte behöver vara en engångsåtgärd.

”I takt med att EU-samarbetet fördjupas borde upplåning på EU-nivån inte vara något tabu”, säger Scholz.

Han hänvisar till det avgörande beslutet i skapandet av Amerikas Förenta Stater när den förste finansministern Alexander Hamilton 1790 ändrade maktbalansen och gav centralregeringen rätt att ta upp lån. (Det finns till och med en musikal om denne Hamilton).

Für eine solche Fiskalreform gibt es historische Vorbilder: Der erste US-Finanzminister Alexander Hamilton bündelte im Jahr 1790 auf Ebene des Zentralstaats die Kompetenzen, gemeinsame Einnahmen zu erzielen, und eine eigenständige Verschuldungsfähigkeit.

Der britische Premier Winston Churchill hat einmal gesagt: Never let a good crisis go to waste. Wir sollten diese Krise nutzen, um die EU fortzuentwickeln.

Olaf Scholz pekar på att hans parti haft Europas Förenta Stater som mål ända sedan 1925, och anser att coronakrisen visar att EU-länderna måste fördjupa samarbetet och även ge EU egna inkomster, med t ex flygskatt och finansskatt.

Var Merkel-Macron-utspelet ”The Hamiltonian Moment” för EU? Det avgörs av den fortsatta dragkampen om räddningsplanen efter coronakrisen.

EU-ledarna har redan tagit ett första steg när de på toppmötet den 23 april gav kommissionen i uppdrag att fortsätta med sitt förslag att utöka långtidsbudgeten för 2021-27 med en möjlighet att ta upp lån på flera hundra miljarder euro.

Det var i praktiken ett klartecken för gemensam upplåning där samtliga EU-länder går i borgen för lån som sedan fördelas till de mest behövande länderna. Alla förslag om ”euroobligationer” eller ”coronaobligationer” med gemensam upplåning för att ge krisländer möjlighet att låna till lägre ränta har stoppats, men accepteras nu med EU-kommissionen som mellanhand men med medlemsländerna som borgensmän.

Redan efter toppmötet i april talade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om ett förslag där de lånemedel som kommissionen tar in kommer att fördelas i form av bidrag och lån till de länder som drabbats hårdast av coronakrisen.

Flera länder, däribland Sverige, sa ja till den gemensamma upplåningen men nej till att fördela något som bidrag.

Men på måndagskvällen övergav Angela Merkel nejsägarna och anslöt sig till linjen att de hårdast drabbade länderna inte klarar en ökad skuldbörda när de ska försöka lyfta sina ekonomier

Kvar står nu Sverige tillsammans med Danmark, Holland och Österrike. Förbundskansler Sebastian Kurz försäkrar att de fyra återstående i ”snålalliansen” kommer att lägga fram ett alternativt förslag till Merkel-Macron och EU-kommissionen.

De fyra kan lägga in veto mot alla räddningspaket eftersom det krävs enhällighet på EU-toppmötena. Men den svenska regeringen bör vara försiktig så att den inte plötsligt står ensam som nejsägare.

Österrike och Holland har alltid ansträngt sig för att ligga nära Tysklands positioner i EU, och Angela Merkel har redan satt tryck på Sebastian Kurz och Mark Rutte.

Även Sverige borde inse vikten av ett nära samarbete med Tyskland, inte minst genom de täta ekonomiska banden.

Tyskland tar över som EU-ordförande vid halvårsskiftet, när långtidsbudgeten ska slutförhandlas och diskussionerna om EU:s framtid ska sätta igång. Angela Merkel talar om ett nytt EU-fördrag. Då borde svenska regeringen vara angelägen om att få sitta med i det inre rummet under förhandlingarna.

Stefan Löfven verkar hittills ha låtit finansminister Magdalena Andersson styra den svenska linjen i EU:s budgetförhandlingar. Kanske borde Löfven i stället ta ett samtal med Ingvar Carlsson, som ledde Sverige in i EU, och diskutera vad syftet med det svenska medlemskapet egentligen är.

Ingvar Carlsson är väl snart också den ende tidigare ledande svenska politiker som inte är betald lobbyist.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

One thought on “Merkel-Macrons räddningsplan – historiskt steg mot Europas Förenta Stater?

Comments are closed.