Emmanuel Macrons mångåriga predikan om ”europeisk suveräntitet” tycks till slut ha blivit bönhörd. Tysklands blivande förbundskansler Friedrich Merz banar väg med ett dramatiskt fotbyte och hundratals miljarder euro i lån till försvar, Ukrainastöd och klimatsatsningar.
Men det räcker inte med Merz utlovar en ny ”europeisk försvarsgemenskap” och Macron applåderar för att kunna möta de akuta hoten från Putin och Trump.
Likt under coronakrisen krävs det ett handlingskraftigt ledarskap med mandat i Bryssel för att göra verkstad av politikernas proklamationer inför hemmapubliken.
I början av coronapandemin konkurrerade EU-länderna om sjukvårdsmaterial och stängde gränserna mot varandra. Hälsofrågor var en strikt nationell angelägenhet som Bryssel inte hade några befogenheter över. Det var först när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – tillika läkare – fick regeringarna att inse att coronakrisen måste mötas med samordning som EU kunde säkra vaccin åt alla medborgare och pandemin kunde bemötas.
På samma sätt är försvar en strikt nationell fråga ända sedan planerna på ett EU-försvar stoppades av Frankrike 1954.
Men den inställningen till försvarssamarbete började luckras upp redan under Donald Trumps första period som president och efter Putinregimens första inmarsch i Ukraina 2014. Ursula von der Leyen – då tysk försvarsminister – hänvisade till valet av Trump för att få igång ett försvarssamarbete i EU för ökad självständighet:
”Es war für uns wichtig – gerade nach der Wahl des amerikanischen Präsidenten – uns eigenständig aufzustellen”.
Men i stället för en EU-armé talade von der Leyen om en ”Armee der Europäer”, men med förmåga att genomföra militära insatser där Nato inte vill agera.
Rysslands invasion av Ukraina och omvalet av Donald Trump har gjort försvaret av Europa till en akut överlevnadsfråga som hotar Europas framtid.
Frankrikes Emmanuel Macron och Storbritanniens Keir Starmer har försökt med smicker för att få Trump lova fortsatt militärt stöd mot Putin. Utan att lyckas.
Macron och Starmer har försökt leva upp till de krav som Trump ställt på att Europa ska skydda Ukraina efter ett fredsavtal med Putin. Utan att lyckas få vara med i förhandlingarna.
Det är först när Ursula von der Leyen lägger fram förslag om 150 miljarder euro i EU-lån och höjda budgettak för försvarssatsningar som EU-ledarna får en handlingsplan att börja ta sig ur krisen.
EU-kommissionen leverade på onsdagen också den ”vitbok” om hur försvarssatsningen kan genomföras.
-EU med 450 miljoner invånare borde inte behöva ropa på hjälp från 340 miljoner i USA för att försvara oss mot 140 miljoner i Ryssland, konstaterade EU:s förste försvarskommissionär Andrius Kubilius.
Kommissionen radar upp allt det Europas länder måste göra för att kunna stå på egna försvarsben utan Trumps USA. Gemensamt luftförsvar, drönare, flygplanstransporter, satellitsystem. Gemensam upphandling av massivt ökad produktion ammunition och vapen för att få försvarsindustrierna att snabbt bygga ut.
-Det här är ett avgörande ögonblick för Europa. Vi har inte befunnit oss i ett sådant här läge sedan 1945, deklarerade EU:s utrikeschef Kaja Kallas.
Hon värjde sig dock från frågor om kommissionen nu försöker passa på att öka sin makt över medlemsländerna.
-Det är medlemsländerna som bestämmer hur försvarspengar ska användas. Våra förslag handlar om hur det kan göras billigare och snabbare, sade Kallas.
Under coronakrisen fick alla EU-länder tillgång till vaccin genom att kommissionen ledde upphandlingen. Kommissionen säger nu att upphandlingen från vapenföretag inte bara ska göras i Bryssel utan också kan skötas i samarbete mellan några länder i en region.
-Det är medlemsländerna som avgör om kommissionen ska sköta det här, säger Kubilius.
Det viktiga är att upprustningen i huvudsak görs med beställningar från företag i EU eller i EES-landet Norge eller Ukraina, enligt kommissionen.
Försvarskommissionären Kubilius pekar på hur Ukraina inte kunnat använda en del vapen på grund av begränsningar. Utan att peka på USA:s förbud under lång tid att attackera mål inne i Ryssland med amerikanska robotar.
EU-kommissionen öppnar dock för bilaterala avtal med Storbritannien för att svensk försvarsindustri som till stora delar ägs av brittiska företag inte ska få några problem med regelverket.
Kommissionens vitbok och förslaget till återupprustning av EU-ländernas försvar blir huvudfråga på EU-toppmötet på torsdag. Men den som banat väg för det massiva stödet från EU:s ledare för de radikala planerna deltar inte på mötet.
Det är tyske valsegraren Friedrich Merz, som efter valet gjorde en politisk helomvändning och tvärtemot vad han sagt till väljarna lanserade förslaget om en historisk förändring av landets grundlag. Den gör att den tillträdande regeringen kan ta upp lån på hundratals miljarder euro.
När Tysklands blivande förbundskansler Merz nu genomdriver den ”Zeitenwende” som den avgående Olaf Scholz utlovade för tre år sedan men inte förmådde genomföra förändrar det den politiska spelplanen i hela Europa. Svenska regeringen och SD inser sent omsider att det är dags att byta fot om inställningen till EU-lån och stora försvarssatsningar.
När Merz talar om en ”ny europeisk försvarsgemenskap” där även Storbritannien och Norge kan ingå och varnar för att Nato snart kan vara dött öppnar det för nya former av försvarssamarbete i Europa där Putinkramare som Viktor Orban och Robert Fico får svårare ställa sig i vägen.
Det är krav på snabba ryck nu. Enligt EU-kommissionens plan får medlemsländerna sex månader på sig att ta ställning till hur de 150 miljarderna euro ska användas till försvarssatsningar. Försvarskommissionären Kubilius pekade på säkerhetspolitiska varningar om att Ryssland kan ha kapacitet att ge sig på något EU-land inom några få år.
Emmanuel Macron har demonstrerat sin vilja att samarbeta med Friedrich Merz att bidra till ”europeisk suveränitet” från USA med förslag om att rusta upp en flygplats nära gränsen till Tyskland för att kunna härbärgera franska kärnvapen.
Men det som var framgångsrikt de perioder då EU-samarbetet fördjupats som allra mest kan bli en modell även nu med en ”trio” som står i spetsen. Då var det Jacques Delors-Helmut Kohl-Francois Mitterrand. Nu kan det bli en allians med Ursula von der Leyen-Friedrich Merz-Emmanuel Macron som leder projektet Stå upp emot Putin❤️Trump.