Michel Barnier drar upp stridslinjerna: EU-regler för fisk, miljö, arbetsrätt, statsstöd – annars ”dumpning”

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier har en mycket hårdare kravlista för ett frihandelsavtal med Storbritannien än för avtalen med Japan, Kanada och Sydkorea. Det framgick när han drog upp stridslinjerna i Stockholm på torsdagen.

– Hur varor som ska exporteras från UK till EU är tillverkade avgör. Det måste vara ”noll dumpning”. Vi är inte naiva. Och fiskerättigheter måste ingå i ett handelsavtal.

Det var en oväntat öppenhjärtig Michel Barnier som talade inför en fullsatt sal på EU-kommissionens högkvarter innan han skulle träffa statsminister Stefan Löfven.

”Competing on social and environmental standards can only lead to a race to the bottom that puts workers, consumers and the planet on the losing side. That is why we will insist on making our economic partnership subject to a level playing field on environmental and social standards, state aid and tax matters.”

Michel Barnier berättade att premiärminister Boris Johnson upprepat kravet att förhandlingarna om ett nytt handelsavtal måste vara klara sista december vid mötet på Downing Street på onsdagen tillsammans med EU-kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

EU:s förhandlare menar att det är ett orealistiskt, men har ändå förberett sig för sitt motbud, som innebär ett ”begränsat avtal” men med extra hårda villkor för UK:

Zero tariffs, zero quotas, zero dumping: This point was very clear yesterday in the discussion between Prime Minister Boris Johnson and President Ursula von der Leyen.”

Och frasen ”zero dumping” har en omfattande undertext.

Den innefattar att brittiska företag ska hålla likvärdiga standards som EU-företag vad gäller miljö, arbetsrättigheter och sociala regler. De ska uppfylla likvärdigt konsumentskydd. Där ingår också lika tuffa regler för statsstöd och skatteregler för företag.

– Hur mycket tillträde till EU:s inre marknad brittiska företag kan få avgörs av man uppfyller kravet på ”zero dumping”, sade Michel Barnier och upprepade om och om igen ledordet ”level playing field” – samma spelregler.

Det innebär att EU ställer hårdare krav på Storbritannien för ett frihandelsavtal än i de avtal som förhandlats fram med Japan, Kanada och Sydkorea. Michel Barnier försvarade det med att UK ligger så nära EU-marknaden och skulle få större fördelar av att till exempel hålla sina bilföretag under armarna med låga skatter och statsstöd, eller genom att försämra arbetsrättigheterna.

EU-sidans förslag innebär att förhandlingar om den omfattande tjänstehandeln inte ingår i ett första handelsavtal med UK, utan tas upp i kommande förhandlingar. Däremot var Michel Barnier tydlig med att fiskerättigheterna måste klaras ut redan i år för att det ska bli något avtal klart före den 31 december.

Barnier som tidigare fransk jordbruksminister vet att det är en avgörande fråga för EU-länder som Frankrike, Spanien och Danmark för att handelsavtalet ska ha någon chans att bli godkänt i dessa länders parlament.

Boris Johnson har å sin sida lovat de brittiska fiskarna, som massivt röstade för Brexit, att de ska slippa utländska fiskefartyg i brittiska vatten.

Stridslinjerna är på väg att dras upp:

+ Michel Barnier kommer att presentera ett förhandlingsmandat omedelbart efter att UK officiellt lämnat EU den 1 februari för godkännande av EU-regeringarna och EU-parlamentet.

+ I månadsskiftet februari-mars kommer förhandlingarna att inledas.

+ I juni kommer EU-ledarna att ta ställning till förhandlingsläget. Brittiska regeringen har chansen att begära en förlängning av förhandlingarna upp till två år, men måste då också fortsätta betala för att få fortsätta ingå i EU:s inre marknad och tullunion.

+ Under hösten måste ett avtal bli klart för att samtliga EU-länders parlament ska hinna godkänna det före årsskiftet.

+ Utan ett avtal om villkoren för den framtida handeln mellan UK och EU27 kommer tullar, kvoter och byråkratiskt krångel att följa.

EU:s förhandlare vet att Boris Johnson sjappat från tuffa hot flera gånger tidigare. Michel Barnier verkar räkna med att han ska göra det igen. Han påpekade att det är UK som har mest att förlora på en ”No Deal”:

”The EU27 accounts for 43% of all UK exports and 50% of its imports. So, it is clear that if we fail to reach a deal, it will be more harmful for the UK than for the EU27.”