När all EU-politik sköts på toppmötena – EU:s miljömål ställs mot demokratikraven på Polen och Ungern

Minns ni EU-valrörelsen 2019? Då partierna lovade straffa Polen och Ungern med indragna miljardbidrag för att de bryter mot grundläggande demokratiska rättigheter. Nu, en månad senare, förhandlar EU-ledarna om ifall Polen och Ungern ska få extrabidrag från EU-budgeten för att gå med på skärpta klimatambitioner om noll nettoutsläpp till 2050.

De lät så tuffa och det lät så enkelt i valrörelsen. Polen och Ungern ska straffas om de inte lever upp de demokratiska reglerna. Det var huvudbudskapet i det svenska EU-valet, från bland andra EU-minister Hans Dahlgren:

”Hans Dahlgren (S) vill straffa de östeuropeiska länder som inte lever upp till demokratiska värden.”

Från Centerledaren Annie Lööf:

”Sätt demokratilås på EU-budgeten för länder som kränker den liberala rättsstaten, kvinnors rättigheter och domstolars oberoende.”

Det verkade smart att angripa de ”illiberala” ledarna på deras svagaste punkt, deras stora beroende av bidragen från EU. Ungern får 3,1 miljarder euro/år, mest per capita av alla medlemsländer. Polen är den allra största bidragstagaren, med 8,6 miljarder euro/år.

I valrörelsen kunde politikerna svara på alla frågor om hur det skulle gå att dra in bidragen med att hänvisa till ett tekniskt förslag från EU-kommissionen, som antagits med stor majoritet av EU-parlamentet. Att det krävs enhällighet bland EU-regeringarna för att införa de nya reglerna var en senare fråga som skulle lösas under förhandlingarna om långtidsbudgeten.

Men innan ens dragkampen om långtidsbudgeten inletts på allvar diskuterar EU-ledarna nu hur Polen och Ungern ska övertalas att ställa upp på skärpta miljömål för EU. Och då handlar det plötsligt i stället om höjda bidrag till dessa länder.

Vid FN:s klimatmöte i september ska länderna visa upp hur de ska genomföra klimatmålen från Parismötet 2015. EU-kommissionen har därför drivit på för att få fram ett åtagande om bland annat noll nettoutsläpp till 2050.

EU har ambitionen att vara världsledande i klimatarbetet. Men på EU:s miljöministermöten har man inte lyckats fatta några beslut.

När Tysklands Angela Merkel lät meddela att hennes koalitionsregering bytt fot – som av en händelse efter De Grönas framgångar i EU-valet – började många ändå hoppas på ett genombrott när EU-ledarna skulle mötas i midsommarhelgen. Det lät till och med som att Ungerns Viktor Orban var med på båten.

När EU-ledarna möttes var åtagandet om 2050 redan inskrivet i utkastet till beslut från toppmötet. Men det krävs enhällighet för beslut, och för det kolberoende Polen kräver skärpta klimatmål stora insatser, och regeringen är missnöjd med EU-stödet. Den polska regeringen såg chansen att begära bra betalt för sitt samtycke.

”Warsaw is indeed willing to sign up to the Commission’s plan, if it is given enough assurances on funding from the bloc’s budget.”

På toppmötet hängde andra länder på Polens invändningar. Ungern, Tjeckien och Estland sade också nej. Skrivningarna om nollutsläpp 2050 flyttades till en fotnot:

”För en stor majoritet medlemsstater måste klimatneutralitet uppnås senast 2050.”

EU-ledarna lovar nu i slutsatserna från toppmötet endast att de har ambitionen att fatta ett enhälligt beslut ”i början av 2020”.

Fram tills dess uppmanas EU-kommissionen att få fram nya sätt att finansiera de skärpta klimatambitionerna.

Polish Prime Minister Mateusz Morawiecki, who celebrated his birthday on summit day, told reporters that he could not support the 2050 inclusion due to lack of a “thorough analysis” of the costs. He added that now there was time to “work out a just compromise”.

Därmed har den polska regeringen lyckats koppla klimatdiskussionerna till förhandlingarna om långtidsbudgeten. Polen, och Ungerns Viktor Orban, har tagit klimatet som gisslan gentemot löftena från valtalen runt om i Europa om att de ska straffas för sina brott mot de demokratiska regelverken.

Det här gisslantagandet underlättas av att EU-politiken i allt högre utsträckning styrs på toppmötesnivå.

I de senaste förändringarna av EU-fördraget har beslutsfattandet stegvis blivit mer överstatligt, med fler politikområden med majoritetsbeslut på ministernivå och där EU-parlamentet ges medbeslutanderätt. Men i själva verket har alltmer av de tunga besluten flyttats upp till toppmötena där varje medlemslands regering har vetorätt.

Efter den senaste fördragsändringen, med Lissabonfördraget som trädde i kraft hösten 2009, har antalet toppmöten ökat kraftigt. På samma sätt styrs eurosamarbetet inte av EU-kommissionen utan av Eurogruppen av finansministrar med sitt eget sekretariat.

Det här ökar möjligheten för enskilda regeringar att blockera beslut. Det gör att EU i dag inte har någon gemensam migrationspolitik. Det gör att EU inte har något beslut om hur de ska möta nästa finanskris. Det har förhindrat EU från att gemensamt ta ställning till konflikten i Venezuela.

Och det riskerar nu att göra att alla vackra valtal och valmanifest från förra månaden får köras in i dokumentförstöraren.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

One thought on “När all EU-politik sköts på toppmötena – EU:s miljömål ställs mot demokratikraven på Polen och Ungern

Comments are closed.