Påven Francis fick det internationella Karl-den-Store-priset nyligen.
Alla var där för att hylla honom – EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, EU-rådets ordförande Donald Tusk, EU-parlamentets talman Martin Schulz och – fattas bara – EUs okrönta drottning Angela Merkel.
Påven suckade och beklagade det Europa som gått förlorat.
”“Men vad har hänt med dig?, Europa av humanism, förkämpe för mänskliga rättigheter, demokrati och frihet.”
”Våra förfäders dröm om enighet dör bort, vi arvtagare frestas mer att ge efter för våra själviska intressen och att sätta upp stängsel.”
Och avslutade:
”Jag drömmer om ett Europa där det inte utgör ett brott att vara migrant utan är en kallelse till ett förnyat åtagande om att försvara alla människors värdighet.”
Försvarade de sig, de centrala EU-politiker i salen som talade efter pristagaren?
Nej.
De höll med honom.
Juncker tackade för påvens skarpa påpekanden och tillade att:
”Europa är mer än ett skenäktenskap där vissa är heltidseuropéer när det gäller att ta men deltidseuropéer när det gäller att ge.”
”Andra kontinenter betraktar oss och förstår inte att vissa är villiga att riskera själva grunden för vår integration. De förstår inte denna flod av skadlig och stupid populism som riskerar att skada och göra slut på Europa…”
Och så avskrev Juncker sig allt ansvar för EUs läge med att förklara att Europas ungdomar måste säga nej till rasism och främlingsfientlighet, efter att ha påpekat att han själv var gammal.
EPs talman Martin Schulz instämde helhjärtat i domedagsprofetian:
”De krafter som frigjorts av krisen driver oss isär och nationalismen återtar mark. De som 25 år efter Järnmurens fall vill bygga nya murar och stängsel och omintetgöra en av Europas största framgångar, den fria rörligheten, har inget lärt av historien.”
Kort sagt, inte heller Schulz känner sig ansvarig för EUs prekära läge han beskrev så målande.
En som högst aktivt deltar i byggandet av murar för migranter, Europas drottning Angela Merkel, hörde bara valda delar av påvens tal.
”Han uppmanade oss att skapa, att agera och hålla Europa samman. Det kan gälla euron eller det kan gälla att skydda våra gränser…”
Nja.
Inte heller EU-rådets (polske) ordförande Donald Tusk gav något tecken på att ha hört påvens uppmaning till EU att agera osjälviskt och solidariskt, att välkomna stället för att stöta bort flyktingar.
Kanske lyssnade Tusk mer på de andra talarna och uppfattade en tydlig kritik mot Östeuropa.
Han använde i alla fall sitt tal till att meddela på flera sätt att Polen är och förblir i Europa.
För sin del ansåg Tusk att EU är till för att ”skydda och försvara oss”, samt att EU står för kärlek och därför liknar påven.
När EU slutar likna påven, då blir det inget annat än ett tomt hål.