Den danska s-regeringen valde rakt motsatt väg mot den svenska, när det gällde det statliga energibolaget.
Man lät superkapitalister visa vägen.
Men hanteringen av Dong Energy står politikerna lika dyrt i Danmark som Vattenfalls affärer gör i Sverige.
Svenska regeringar vet inte hur de ska hantera energijätten Vattenfall.
Bolaget har gjort dumma affärer (när man köpte holländska gasbolaget Nuon till överpris och gjorde miljardförlust) och klimatfientliga affärer (när man vill sälja brunkol till skurkbolag – till miljardförlust).
Nuon-affären fläckade näringsminister Maud Olofssons anseende och brunkolsaffären har skadat miljöpartiet djupt med återverkningar för regeringen Löfven.
Och förutom att förlora pengar har Vattenfall gång på gång gjort smutsiga affärer trots order från politiskt håll att vara en klimatföregångare.
I Danmark har Dong åtminstone respekterat klimatet med att satsa tillväxten på havsvind.
Ändå har bolaget varit nära att välta en regering.
Nu skakar det igen.
2013 hade det danska energibolaget Dong överinvesterat i havsvindparker.
Man behövde mer kapital.
Den förra s-regeringen tog då råd av finansiella konsulter – amerikanska Goldman Sachs – och följde deras råd om att dra in kapitalet genom att sälja ut nära en femtedel av det statliga bolaget till… Goldman Sachs!
(Goldman Sachs trivs inte bra på Wall Street längre utan gör numera enorma affärer i energi. Konsultfirman handlade förra året mer gas än Exxon Mobil och Chevron.)
Affären väckte stor uppståndelse. Dels fanns en ovilja att sälja nationalklenoden till en Wall Streetjätte, en av flera direkt ansvariga för finanskrisen. Dels ansågs priset vara löjligt lågt.
Regeringen var nära att falla när SF lämnade koalitionen i protest.
Två år senare tänker bolagsledningen börsnotera Dong.
Bolaget som 2014 värderades till cirka 45 miljarder Dkr (av Goldman Sachs) värderas nu till mer än det dubbla, cirka 100 miljarder Dkr.
När nu drygt 15 procent av bolaget ska säljas på börsen (danska staten säljer ut ännu en bit, 9 procent) kommer Goldman Sachs på två år ha tjänat cirka 5 miljarder Dkr kontant.
Regeringen försvarar sig med att även staten kommer få del av det ökade värdet.
Kritikerna svarar bittert att hade staten lånat ut det nödvändiga kapitalet för två år sedan istället för att sälja till Goldman Sachs, så hade skattebetalarna fått vinsten.
Det är inte enkelt för politiker att äga energibolag.