Igår hade Rapport ett kritiskt inslag om EU som kanske inte svartlistar Malta och Luxemburg som skatteparadis.
Gissa vilket EU-land som hjälpt till med den fulmanövern?
Sverige.
Nästa vecka kommer EU-kommissionen med förslag till länder som ska svartlistas för att de är skatteparadis, berättade TV-inslaget.
Men kritiken får EU redan nu.
Det var Oxfam som står för den – minst fyra EU-länder förtjänar egentligen att stå på den svarta listan men EU skulle helt säkert banga för att straffa sina egna.
Sist i TV-inslaget fick finansminister Magdalena Andersson överslätande kommentera att men det blir ju en lista i alla fall, det är ändå ett steg framåt.
Inte tack vare henne, dock, eller den svenska regeringen.
Tvärtom, de bromsar.
Det är president Macron som drivit på för EU-initiativ mot skatteflykten.
Vad som irriterat fransmännen, är att Apple, Facebook, Google och andra kan utnyttja kryphål för att komma undan med i stort sett ingen skatt alls.
Den digitala tekniken har bidragit till att göra det fruktansvärt enkelt att susa runt i cyberrymden och göra sig obeskattningsbar.
Tillsammans med Tyskland, Spanien och Italien kom i somras det franska kravet på att Bryssel måste agera.
Några veckor senare anslöt sig sex EU-länder till.
Inte Sverige.
Frågan har diskuterats på EU-toppmöten, senast i Tallinn.
Statsminister Löfven motsatte sig EU-initiativ där som han har gjort tidigare.
”Skatter är i grunden nationella frågor,” sa han.
Att Facebook och Google i Sverige betalar småpengar till svenska skattekassan trots miljardintäkter i Sverige räknar statsministern alltså inte som en nationell fråga.
Att svenskar driver spelbolag på Malta och låter skattepengar gå förbi finansministerns näsa, är inte en svensk angelägenhet.
Lustigt nog anser svenska regeringen att internationellt skattesamarbete är toppen när det gäller att hitta privatpersoner som försöker sno undan skattepengar.
Då är Sverige entusiastiskt med i utbyte av information och nya regler.
Men när det gäller bolag blir det invecklat.
”Det här är dock en mycket komplicerad fråga som behöver hanteras på global nivå och inte genom en särlösning för EU,” förklarade statsministern för riksdagens EU-nämnd.
Löfven använder här exakt samma argument som Malta och Luxemburg gör (några av EUs egna skatteparadis) för att slippa frågan.
EU borde hellre vänta på att OECD gör något.
OECD förhandlar mycket riktigt om hur man ska kunna beskatta globala jättar.
Men det finns ett krux med att vänta.
Diskussionerna i OECD har pågått sedan 2013 och har strandat.
Det säger den OECD-tjänsteman som leder samtalen – ”vi kommer ingenstans, Frankrike och andra gör rätt i att gå vidare själva”.
Att samtalen strandat kan bero på att 44 länder är inblandade,
Alla måste vara fullkomligt överens för att något ska hända.
Ryssland, Kina, Saudiarabien och förstås IT-jättarnas hemland USA måste bli överens.
Men svenska regeringen hoppas på det bästa.
”Vi tror att det blir problematiskt om EU först har ett sätt att tackla detta och OECD sedan kommer fram till att man ska ha ett annat sätt,” förklarar europaminister Ann Linde för EU-nämnden.
OECD-lösningar kan bli lite problematiska, de också.
När OECD t ex skulle göra sin egen svarta lista över skatteparadis i världen så kunde man enbart enas om ETT land som förtjänade att svärtas ner.
Trinidad-Tobago.
Detta sällskap vill den svenska regeringen vänta på, istället för att låta EU agera.