Om Ulf Kristersson håller tidtabellen för att få ihop en regering till nästa vecka väntar nästa huvudvärk bara ett par dagar senare. På EU-toppmötet den 20 oktober ska den nya högerregeringen ge besked om den är beredd att visa solidaritet för att alla EU-länder ska klara vinterns energikris.
Det blir premiär för Kristersson bland EU:s stats- och regeringschefer. Om ett par månader ska svenska regeringen ta över som EU-ordförande och på det här toppmötet ska avgörande steg tas för att möta energikrisen och hålla samman medlemsländerna mot Putinregimen.
Kristerssons ställning som blivande EU-ledare ställs omedelbart på prov.
På toppmötet i Prag förra veckan enades EU-ledarna om att de måste samordna sin kamp mot de skenande gaspriserna och gav kommissionen i uppdrag att lägga fram förslag till nästa veckas möte.
Det står redan klart vilka förslag som kommer att läggas på bordet: Gemensam upphandling av gas, prisreglering eller pristak på gasimport och nya EU-lån för att stödja fattiga medlemsländer att hantera energikrisen.
EU-toppmötets ordförande Charles Michel talar om att det är dags att EU-länderna bildar en ”verklig Energiunion” med solidaritet som grundläggande princip:
”Solidarity, fairness, and transparency. These are the principles that will lead us to security of supply, a level playing field and affordable prices, and will restore trust in the markets.”
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deklarerade efter förra veckans toppmöte att det krävs ”ytterligare finansiellt stöd” för att alla medlemsländer ska klara energikrisen. Och EU-kommissionärerna Paolo Gentilone och Thierry Breton har redan publicerat förslag hur det kan se ut. Med gemensam EU-upplåning på finansmarknaden där medlemsländerna är borgensmän, för lån till behövande medlemsländer:
”Only a European budgetary response will allow us to respond effectively to this crisis and to calm volatile financial markets.”
Det är samma form av EU-stöd som används för att hjälpa medlemsländer till insatser mot arbetslösheten, kallat Sure. Där uppgår EU:s upplåning till max 100 miljarder euro.
Sveriges avgående statsminister Magdalena Andersson avvisade närmast ryggmärgsmässigt förslagen om nu EU-upplåning efter toppmötet i Prag
Nya EU-lån är en dålig idé, enligt Magdalena Andersson.
Stenhårt Nej! precis som när förslaget om EU:s återhämtningsfond på 750 miljarder euro med medlemsländerna som borgensmän lanserades som ett stöd till medlemsländerna efter coronakrisen. Regeringen med uppbackning av nästan alla riksdagspartier sa Nej, Nej, Nej och sedan i sista stund Ja till återhämtningsfonden, när Sverige riskerade att bli ensamt i sitt motstånd.
Samma sak kan vara på väg att hända nu när det gäller EU-solidaritet i energikrisen.
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz är nämligen på väg att byta fot. Det uppger nyhetsbyrån Bloombergs och nyhetssajten Politico Europe.
Chancellor Olaf Scholz will reverse a steadfast German position and support joint issuance of European Union debt to cushion the blow of the energy crisis as long as the freshly raised money is disbursed to struggling member states as loans, not grants. The issuance of joint debt would represent a dramatic about-face for the German government, rapporterar Bloombergs.
Tyska regeringen har fått massiv kritik från andra EU-länder efter att ha beslutat ta upp ett lån på 200 miljarder euro för att köpa gas runtom i världen och ge massiva stöd till tyska företag och hushåll.
”Detta är början på kannibalism i Europa! utropade Ungerns Viktor Orban och krävde ökat EU-samarbete mot energikrisen.
Och Orban såg mycket ilsken ut när han kastade sig över Scholz vid inledningen på Europatoppmötet i Prag i förra veckan. Tyvärr fanns inga mikrofoner i närheten.
Efter ett möte mellan Scholz och Orban i Berlin på måndagen verkade Viktor Orban mycket mer nöjd.
”Det var givande samtal”, sade Orban även om han inte hade sällskap av Scholz på presskonferensen.
Olaf Scholz är ingen motståndare till gemensam EU-upplåning. När det historiska beslutet fattades om att skapa EU:s återhämtningsfond 2020 kallade den dåvarande finansministern Scholz det för EU:s ”Hamiltonian moment” (När USA:s förste finansminister 1790 ändrade maktbalansen och centralregeringen fick rätt att ta upp lån).
”I takt med att EU-samarbetet fördjupas borde upplåning på EU-nivån inte vara något tabu”, sade Scholz redan då.
Nu måste förbundskansler Olaf Scholz även få stöd av regeringspartnern, högerliberala FDP, som hittills krävt återgång till striktare budgetregler för EU-länderna.
Den blivande svenska statsministern Ulf Kristersson kommer troligen också att få ännu en fråga där de fyra partierna i hans regeringsunderlag är splittrade. Liberalerna var det enda parti som inte sa Nej, Nej, Nej till EU:s återhämtningsfond. Medan Sverigedemokraterna var det enda parti som fortsatte säga Nej även efter att övriga riksdagspartier bytt fot till ett Ja i sista stund.
Nu kan statsminister Kristersson vid sitt första framträdande på den internationella arenan ha den svåra uppgiften att försöka visa upp att han har ett samspelt regeringsunderlag i ryggen. Som även kommer att klara av att leda EU:s förhandlingsarbete från 1 januari.