Regeringschefen Mark Rutte har kallat regeringssamarbetet med högerextreme Geert Wilders hans livs största misstag. Men när Rutte nu lämnar holländsk politik har hans efterträdare som ledare för högerliberala VVD Dilan Yeşilgöz-Zegerius öppnat för samarbete med Wilders parti.
Inför parlamentsvalet på onsdag står det nu klart att högerpartierna inte kan bilda regering utan stöd av högerextrema och islamfientliga PVV.
– En galen högerregering är på väg, varnar Frans Timmermans, ledare för Socialdemokraternas och Gröna vänsterna valallians.
Inte mindre än 16 partier kan få plats i det holländska underhuset och inget parti når över 20 procent, enligt de senaste opinionsmätningarna. Det gör att svåra förhandlingar väntar efter valet för att få ihop en regering.
Väljarstödet för Geert Wilders PVV, ”Frihetspartiet”, har ökat kraftigt i valspurten och partiet toppar till och med i den senaste mätningen tillsammans med regeringspartiet VVD som publicerades på söndagen.
I de senaste valen har partiet tappat kraftigt på själva valdagen när många väljare röstat på något annat högerparti för att deras röst inte ska vara ”bortkastad”, i vetskap om att Mark Rutte som regeringsbildare skulle utestänga Wilders.
Men precis som inför det svenska riksdagsvalet i fjol har de holländska väljarna nu fått signaler om att de traditionella högerpartierna är beredda på samarbete med det högerextrema i regeringsbildningen.
Mark Rutte utfärdade sin ”cordon sanitaire” att aldrig mer samarbeta med Wilders 2012 efter att hans första regering som förlitade sig på röststöd från det högerextrama PVV fallit och han tvingats till nyval. Geert Wilders hade trots uppgörelsen med Rutte vägrat gå med på någon uppgörelse om budgeten.
– Jag vill visa väljarna att Wilders inte är en ledare som kan lösa deras problem, har varit Ruttes budskap i varje val sedan dess.
Men efter att Mark Rutte IV-regeringen föll i somras och Rutte meddelade att han lämnar holländsk politik var efterträdaren Dilan Yeşilgöz-Zegerius’ första besked att ”öppna dörren” för regeringssamarbete med högerextrema PVV.
– Vi får se vad Wilders har för förslag, formulerade den nya VVD-ledaren partiets helomvändning.
Och Geert Wilders anstränger sig extra mycket inför det här valet för att framstå som regeringsfähig. Han lovar att åtminstone tillfälligt upphöra med islamofobiska attacker om hans parti får vara med i en regeringsallians med andra högerpartier.
Wilders har kallat islam för ett ”existentiellt hot” mot Nederländerna. Och i PVV:s valprogram finns attackerna mot islam och muslimer kvar. Partiet kräver att moskéer och muslimska skolor ska förbjudas i Nederländerna. Koranen och huvuddukar ska vara förbjudna i regeringsbyggnader.
– Islam kommer aldrig att lämna vårt DNA. Men nu finns det viktigare frågor att hantera för en regering den kommander perioden, säger Wilders.
PVV-ledaren har ändå svårt att dölja sitt motstånd mot invandrare. I en partiledardebatt om den stora bristen på bostäder förra veckan sade Wilders att ”holländare måste komma först inte flyktingar” när man fördelar social housing-lägenheter.
– Det här visar varför Wilders inte bör få någon makt i det här landet; han vill ha diskriminering! sade vänsteralliansens Frans Timmermans.
Timmermans lämnade överraskande ett tungt uppdrag som klimatkommissionär i EU-kommissionen i somras för att leda en ny valallians med Socialdemokraterna och Gröna vänstern med sikte på att bli största parti i valet för att kunna leda en regeringsallians med mittenpartier. Men Timmermans återinträde på den inrikespolitiska scenen har inte gett den effekt vänstern hoppats på, med cirka 15 procent i mätningarna mot 11% i senaste valet.
Två nya högerpartier som poppat upp i hollänsk politik ökar också chanserna för att Geert Wilders ska släppas in i värmen bland högerpartierna.
Inför vårens regionalval vann ett nytt högerpopulistiskt bondeparti – BBB – starkt stöd i protesterna mot högsta domstolens krav att radikalt minska antalet jordbruk och skära ner uppfödningen av nötkreatur, grisar och kycklingar för att minska kväveutsläppen. Partiet med den tidigare kristdemokratiska politikern Caroline van der Plas som ordförande blev största parti i flera regioner och rusade till första plats i de nationella opinionsmätningarna.
Men som så ofta i Nederländerna tappade många väljare snart intresse för partiet, som nu ligger på 5-6 procent i mätningarna.
I stället är det ett annat nybildat parti som dominerat höstens valrörelse och toppat opinionsmätningarna – NSC, Nya sociala kontraktet. Det har bildats av den kristdemokratiske parlamentarikern Pieter Omtzigt som hoppade av från CDA efter en skandal där tiotusentals familjer felaktigt anklagats av skattemyndigheterna för att ha fuskat till sig bidrag. Skandalen tvingade regeringen att avgå 2021.
Pieter Omtzigt har framstått som en antietablissemangspolitiker och när han i augusti meddelade att han bildar ett nytt parti blev det snabbt största parti i mätningarna.
Omtzigt talade vagt om att reorganisera staten, inrätta en konstitutionsdomstol och att nyliberalismen gått för långt.
Men i takt med att valet närmat sig och han avkrävts politiska besked har partiet tydligt placerat sig på högerkanten. Omtzigts parti NSC ansluter sig till högergruppen EPP i EU, där svenska M och KD ingår. Och i tv-debatternas ständiga frågor om möjliga regeringsallianser har Omtzigt alltmer avgränsat sig från samarbete med Frans Timmermans allians med Socialdemokraterna och Gröna vänstern.
Likt många andra länder i Europa är den heta valfrågan migrationen. Pieter Omtzigt har successivt trappat upp partiets vallöften och NSC vill sätta upp ett mål på max 50 000 migranter per år, jämfört med dagens drygt 200 000. Även om det är oklart hur det målet ska uppnås. NSC lovar dessutom bönderna att sänka kraven på minskade kväveutsläpp, trots högsta domstolens beslut.
I takt med partiet ger tydligare politiska besked har väljarstödet börjat vända neråt.. En allians med Mark Ruttes tidigare parti VVD, Omtzigts NSC, Wilders PVV och bondepartiet BBB skulle dock få en klar majoritet i holländska underhuset enligt mätningarna.
Ledarna för de två nya partierna, Pieter Omtzigt och Caroline van der Plas, avvisar inte regeringssamarbete med Geert Wilders. Även om Omtzigt kräver att Wilders ska ta avstånd från partiets valmanifest.
– Du kan inte vara med i en regering med det som står i PVV:s valprogram om att moskéer och muslimska skolor ska förbjudas. Jag förstår att PVV:s väljare är bekymrade över migrationen. Men ni måste lyda grundlagen, sade Omtzigt till Wilders i en tv-debatt.
Hur stort stöd Geert Wilders parti får i onsdagens val kan avgöra hur hårda kraven blir från Pierre Omtzigt att ta avstånd från PVV:s vallöften.
Omtzigt förespråkar redan en lösning som påminner om den svenska Tidömmodellen. En minoritetsregering som kan samarbeta med extrema högerpartier.