Emmanuel Macron hade just fått en lista på mer än 300 långtgående reformer av Thilde Karlsson, en av Sveriges deltagare på EU:s framtidskonferens. Men den som räknat med att Macron skulle svara med löften om radikala grepp för att skriva om EU-fördraget blev nog lite besviken.
Magdalena Andersson och regeringscheferna i ett dussintal andra EU-länder har redan byggt en front mot EU-reformer. Dessutom vill Macron inte utmana EU-skeptiska franska väljare inför parlamentsvalen nästa månad.
Det var högtidligt i parlamentet i Strasbourg när framtidskonferensen avslutades i Strasbourg på måndagen, symboliskt nog på Europadagen. Thilde Karlsson som var en av de 800 deltagarna i den årslånga konferensen stod sida vid sida med Macron när Europahymnen spelades.
– EU måste vara mer än en ekonomisk union! manade Thilde Karlsson och sa att EU-ledarna måste lyssna när de nu bett medborgarna om hjälp för hur unionen ska utvecklas.
Det är en lång lista med förslag som konferensen tagit fram på ett år. Med slutsatsen att det behövs ett nytt EU-fördrag för att kunna genomföra förslag som avskaffad vetorätt för EU-regeringarna.
EU-parlamentets talman Roberta Metsola instämde, och pekade på att förslagen om fördjupat försvarssamarbete, energi, klimat, hälsa, ekonomi, migration kräver förändringar av nuvarande fördrag.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var försiktigare med att binda sig för fördragsändring. VDL lovade dock ta upp en del av framtidskonferensens förslag när kommissionen kommer med sina framtidsplaner som hon lanserar i sitt State of the Union-tal i september.
Men hon gav dock en öppning för att kräva omskrivning av fördraget – för att få bort vetorätten för medlemsländer på avgörande områden.
– Det måste ske ”om nödvändigt med en ändring av fördraget”.
Därefter var det Emmanuel Macrons tur. Inför talet hade många talat om att det skulle bli ett nytt ”Sorbonnetal” – det EU-entusiastiska tal han höll efter att ha valts till president 2017.
Men jämfört med det var det en nedtonad Macron. Han har talat om grandiosa planer så många gånger, och har lyckats med en del men gått in i väggen ännu fler gånger.
Just nu är Macrons viktigaste mål att vinna en majoritet i franska parlamentsvalen i juni. Hans parti har redan bildat en allians med två andra partiet och kommer troligen att behöva kompromissa med fler för att nå sitt mål.
Dessutom har motståndarna bland EU-regeringarna redan formerat sig. Sverige och tolv andra länders regeringar har skrivit under ett ”non paper”, där de varnar för fördragsändringar.
Macron backar dock inte helt inför detta motstånd, och fick applåder i parlamentet när han ändå lovade att ta upp konferensens förslag på EU-toppmötet i juni och där även diskutera ett konvent om ändring av fördraget.
– Vi måste göra vad som krävs för att bli suveräna och effektiva, var Macrons nya ledord och budskap både till konferensdeltagarna, de franska väljarna och Magdalena Andersson & Co.
Macron pekade på coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina som argument för att EU måste bli starkare för att snabbt kunna möta nya hot.
Men han relanserade också förslaget om ett ”EU i olika hastigheter”, som ett svar på kraven om att Ukraina ska få snabbspår in i EU och att förhandlingarna med alla länder på Västra Balkan ska snabbas på.
Macron pekade på att en del medlemsländer redan står utanför EU-samarbeten, som euron. Den kan tolkas som en uppmaning till Sverige och andra som vill stå på bromsen att inte ställa sig i vägen.
Den franske presidenten räknar med stöd av EU:s tungviktare Tyskland, Italien och Spanien för att stärka EU. Han har säkerligen också noterat att Sveriges tidigare samarbetspartner Nederländerna inte skrivit under detta non paper.
En fortsatt dragkamp om EU:s framtid väntar, om än inte i så bombastiska franska ordalag som tidigare. Sverige bör nog ändå förbereda sig för att tvingas leda förhandlingarna om ett nytt EU-fördrag våren 2023.