Regeringen har i dag slutgiltigt meddelat övriga EU-regeringar att Sverige säger nej till att vara med på att bilda en EU-åklagarmyndighet för att bekämpa internationell korruption. Sverige kommer att hamna utanför tillsammans med bland andra Ungern och Polen när Tyskland, Frankrike och de flesta andra EU-länder väntas gå vidare utan avhopparna.
Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson framförde regeringens besked på torsdagen till övriga EU-regeringar.
Diskussionerna om en EU-åklagare för att bekämpa internationell brottslighet har pågått i ett par decennier, men tog ett avgörande steg när det skrevs in i Lissabonfördraget.
EU-kommissionen lade fram ett lagförslag för drygt tre år sedan och förhandlingar har pågått sedan dess. EU-åklagare skulle effektivare bekämpa fusket med budgeten som beräknas uppgå till hundratals miljarder euro. Enligt beräkningar förlorar EU-länderna cirka 50 miljarder euro enbart på förlorade momsintäkter.
I Lissabonfördraget skrevs in att det krävs enhällighet för att inrätta den nya myndigheten, men samtidigt att några länder kan gå fram på egen hand om något lägger in veto:
EU-fördraget kapitel 4. Straffrättsligt samarbete, artikel 86 För att bekämpa brott som skadar unionens ekonomiska intressen får rådet genom förordningar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande inrätta en europeisk åklagarmyndighet som baseras på Eurojust. Rådet ska besluta med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande. Om enhällighet inte kan nås, får en grupp om minst nio medlemsstater…inleda ett fördjupat samarbete som avses i artikel 20.2 i fördraget om Europeiska unionen
Den europeiska åklagarmyndigheten är behörig att utreda och lagföra gärningsmän och andra medverkande som har begått brott som skadar unionens ekonomiska intressen, Myndigheten ska föra talan för dessa brott vid medlemsstaternas behöriga domstolar.
I Sverige tycker regeringen med stöd av de flesta oppositionspartier och myndigheter att kampen mot ekonomisk brottslighet fungerar bra i det här landet. Därför vill man inte göra några inskränkningar i den nationella suveräniteten för att bidra till en ökad kamp mot korruption i övriga EU.
I andra länder har åklagare drivit på för att få till stånd EU-åklagarmyndigheten för att få en effektivare korruptionsbekämpning.
På nejsidan i EU-förhandlingarna finns också Ungern, Polen och Nederländerna. De flesta andra medlemsländer har ställt sig bakom planerna, med Tyskland och Frankrike i spetsen.
Trots att det nu blir en krångligare procedur för att ta beslutet om EU-åklagarmyndigheten hoppas förespråkarna på ett beslut under våren.
I EU-parlamentet är man missnöjt med att kommissionens förslag urholkats under förhandlingarna för att försöka blidka regeringar som velat inskränka de överstatliga befogenheterna för EU-åklagarna.