Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers tror att SD kan vinna M-väljare i nästa års val på att det finns ett ”växande motstånd mot EU bland högerväljare”. Men Weimers, professor emeritus Sören Holmberg och DN har fel – stödet för EU ökar bland alla svenska väljargrupper, utom möjligen bland vänsterpartister.
Risken är ändå att det svenska EU-parlamentsvalet blir ännu ett ”Ja eller Nej till EU”-val.
SOM-institutets senaste opinionsmätning visar på rekordstort stöd för svenska EU-medlemskapet – stödet har ökat från 57 till 68 procent på ett år. Bland SD:s väljare har stödet nära nog fördubblats på ett år – från 23 till 43 procent.
”Stödet för medlemskapet aldrig förändrats lika mycket mellan två enskilda år,
samtidigt som stödet aldrig varit högre, konstaterar EU-forskarna Markus Johansson och Jakob Lewander i en analys för Sieps.
”Stödet för medlemskapet har jämnats ut mellan olika ideologiska tillhörigheter, partisympatier och samhällsgrupper. Stödet för EU-medlemskapet har ökat betydligt bland de som har låg utbildning och bor på det som klassificeras som ”ren landsbygd”.
Bland M-väljare har stödet EU-medlemskapet ökat från 66 till 77 procent, bland Kd-väljare från 48 till 63, bland L-väljare från 75 till 89 procent.
Ändå hävdar SD:s Charlie Weimers att det finns ett växande motstånd mot EU bland högerväljare som kan ge partiet många nya väljare i EU-valet.
-Jag ser en jättestor potential för oss, säger Weimers till DN.
Problemet för Charlie Weimers är att han läst fel bland SOM-mätningarna. Han har missat att svenska folkets åsikter om EU har förändrats dramatiskt av Rysslands invasion av Ukraina och EU:s agerande för att stödja Ukraina. Allt talar för att det kommer att vara en huvudfråga för väljarnas syn på EU även i parlamentsvalet nästa år, där övriga partier kan peka på att SD-ledaren Jimmie Åkesson före kriget inte kunde välja mellan Vladimir Putin och Joe Biden.
Det är möjligt att Charlie Weimers i sin valplanering lyssnat för mycket på professor emeritus Sören Holmberg, som tidigare brukade presentera SOM-institutets EU-mätningar. Till DN säger Holmberg:
-Det är på högerkanten som kritiken är starkast mot EU, inte på vänsterkanten”.
Men det det överenstämmer inte med de senaste SOM-mätningarna. Stödet för svenska EU-medlemskapet är nu lika högt bland de väljare som betecknar sig som ”klart höger” och ”klart vänster”. Den enda väljargrupp där EU-stödet inte ökat är bland Vänsterpartiets väljare, där det gått ner något det senaste året.
Stödet för EU sjönk bland M-väljare efter eurokrisen och migrationskrisen 2015, men har sedan dess ökat till rekordnivåer. Charlie Weimers’ tes om en ”jättestor potential” att vinna fler högerväljare i EU-valet 2024 än i valet 2019 bygger på en medveten eller omedveten felläsning av svenska folkets åsikter om EU-medlemskapet.
I DN-artikeln görs också ett nummer av väljarnas stöd för att EU ska omvandlas till ”Europas förenta stater” har minskat. Men den frågeställningen har plockats bort i den senaste SOM-mätningen. Troligen för att det inte finns något parti som stödjer det förslaget.
I stället ställs konkreta frågor om väljarnas syn på fördjupat EU-samarbete. 63 procent är för att Ukraina ska få bli EU-medlem. 41 procent vill ”fördjupa EU-integrationen”, endast 11 procent är emot. 36 procent av väljarna är för en ”utökad EU-budget”, trots att samtliga partier säger nej till detta. Kommande mätningar om väljarnas syn på EU-samarbetet i ljuset av Ukrainakriget blir intressanta att följa.
Sverigedemokraterna har förlorat en kvarts miljon väljare sedan riksdagsvalet i fjol och oroar sig för att missnöjesväljarna ska strunta i att rösta i EU-valet. Därför har Jimmie Åkesson gjort ett par försök att ”hundvissla” till väljarna att SD fortsatt är ett antietablissemangs- och anti-EU-parti även om partiet nu är ett lojalt stödparti åt Ulf Kristerssons regering.
Men det första försöket tolkades som att Åkesson vill att Sverige ska lämna EU, och det passar sig inte för ett stödparti till regeringen. Så Åkesson tvingades dementera.
Det andra försöket var troligen uttänkt av Charlie Weimers. Tillsammans med Åkesson lanserades ”en ny EU-strategi”. Där ingick att regeringen ska inrätta ett träningsläger för att ”träna en kader av tjänstemän med expertis att förhandla handelsavtal och annat som vi delegerat till EU och studera hur brexit kunde ha genomförts bättre”.
Men träningslägret är bara på låtsas, och ska fungera som skrämseltaktik mot övriga EU-regeringar, som ”en signal till motparter i framtida förhandlingar att där finns en gräns för vad som kan accepteras”.
Det är den här ”nya EU-strategin” som Charlie Weimers tror ska ge en ”jättestor potential” att vinna M-väljare i EU-valet.
Den SD-strategin borde vara en lätt match för övriga partier att avfärda. För att i stället visa för väljarna att EU:s viktigaste uppgift i dag inte är att skrämma andra medlemsländer med ”träningsläger för handelstjänstemän”, utan handlar om att stärka EU-samarbetet för att kunna möta det största hotet mot demokratin och det europeiska samarbetet som Rysslands militära invasion av Ukraina innebär.
Men erfarenheten av tidigare EU-parlamentsval där partierna inte vågat luta sig mot väljarnas stöd för EU-samarbetet utan låtit valdebatterna återfalla till ”Ja eller Nej till EU” talar emot. Risken är trots det kraftigt ökade väljarstödet för EU ändå stor att valstrategerna låter även valrörelsen 2024 utvecklas till ett försvar mot SD:s bild av ”Bryssel som en tvångströja för Sverige”.