Det sägs fattas cirka 80 miljarder kronor för att Nordea ska kunna klara sina skulder vid en smäll.
Intressant faktum; banken kan mycket väl ha följt reglerna.
Lagstiftarna valde att inte vara så tuffa mot bankerna, trots att de drog finanskrisen över oss.
Enligt Basel III-reglerna om bankers kapital (tillkom efter finanskrisen när misstron mot banker var som störst) får varje bank själv räkna ut hur stora deras risker är, och därmed hur mycket kapital de tvingas hålla i händelse av en krasch av något slag.
Nordea har räknat lågt, underskattar optimistiskt riskerna och anser sig inte behöva hålla så mycket kapital.
Nordea är inte ensam bank om den saken.
Europeiska centralbanken upptäckte rätt fort efter att Basel III trädde ikraft, att idén med bankers egna modeller gav en sämre kapitaltäckning på många håll.
ECB inledde därför 2014 en genomgång av riskmodeller hos samtliga 123 europeiska banker som man övervakar inom EUs bankunion.
Den pågår fortfarande, i höstas hade man hittat 7 000 varianter på hur risker viktas.
Baselkommittén har själv upptäckt problemet,
I mars 2016 föreslog man skärpta regler.
Faktum är att Riksbanken också varit på hugget.
Man varnade i oktober 2015 för att det kunde leda till att de svenska bankerna håller för lite kapital i förhållande till de risker de tar.
Detta gäller inte bara Nordea, enligt Riksbanken, utan alla svenska banker.
De har alla räknat ner sin riskvikt mer än riskerna.
Riksbanken har för övrigt i flera år påpekat att de fyra största svenska bankerna utgör ett potentiellt problem för svenska staten.
Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank har så mycket affärer med varandra att om en går ned sig, kan de andra lätt dras med.
Det skulle bli dyrt för svenska statskassan.
Finansinspektionen och svenska politiker har emellertid inte velat lyssna utan upprepar att svenska banker är trygga.
Nordeaskrällen blir nu en test på svenska Finansinspektionen och dess nye chef.
Den förre avgick oväntat förra våren och tog dagen efter jobb som lobbyist hos en firma som har många banker bland kunderna. Strax efter honom hoppade fem chefer till från Finansinspektionen till privata sidan.
Den nye chefen började med att skälla ut Riksbanken för att de blandar sig i frågan om bankers kapital.
Sedan kom protester från Aktiespararna för att Finansinspektionen hemlighållit namn på banker som vilselett fondkunder.
Men chansen finns fortfarande att visa FIs allvar.
Hur tuff tänker man vara mot Nordeas oansvariga beteende?
Kommer Finansinspektionen dra konsekvensen av sin egen utredning som visat att alla banker undervärderar sin risk. och höja deras kapitalkrav?
Annars kan det vara tryggare för svenska bankkunder att överlämna arbetet att övervaka svenska banker till ECB och bankunionen.
Fördelen med det: är att siffrorna får avgöra, för:
* Chansen minskar radikalt. att inspektörer och bankdirektörer känner varandra väl från skolor och jobb,
* ECB lider inte av en naiv övertygelse att svenskar automatiskt är pålitliga.
Men först kan Finansinspektionen få sin chans att visa om man duger för uppgiften att skydda bankkunder och skattebetalare.
Gårdagens strategi – att lova återkomma först i september – håller inte.