Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock sköt på torsdagen startskottet för förhandlingarna om hur EU ska kunna fungera när unionen utvidgas med Ukraina och sju-åtta andra länder.
Sveriges utrikesminister Tobias Billström var på plats för att stå på bromsen och motsätta sig flera av Baerbocks förslag – om avskaffad vetorätt och färre EU-kommissionärer. Medan den avgångne EU-ambassadören Lars Danielsson efterlyser en debatt om Sverige vill vara med i ”EU:s inre cirkel” framöver.
I dag kan en enda regeringschef blockera beslut om sanktioner mot Putinregimen eller EU-budgeten för de kommande sju åren. Och EU-ledare som Ungerns Viktor Orban har utnyttjat den möjligheten vid rader av tillfällen.
Flera EU-regeringar med Tyskland och Frankrike i spetsen vill nu upphäva de sista resterna av vetorätten för att det ska gå att fatta viktiga beslut när unionen utvidgas till kanske 35-36 länder. För på toppmötet i december väntas EU-ledarna fatta beslut om att ge klartecken för att inleda medlemsförhandlingarna med Ukraina och Moldavien. Och för att det ska framstå som trovärdigt vill EU:s stormakter att det parallellt förhandlas fram en reformering av EU.
– EU:s hjärta slår i Kiev, sade Annalena Baerbock när hon öppnade konferensen i Berlin.
– Men ett EU med 36 länder där varje land kan lägga in veto kommer inte längre att fungera. Därför måste principerna om majoritetsomröstning införas för allt från ekonomiska beslut till utrikespolitik. Det kommer att innebära att även Tyskland kommer att bli nedröstat ibland.
Tyska regeringen säger också nej till att varje medlemsland ska ha en kommissionär och vill att EU-parlamentets ledamöter i fortsättningen inte ska utökas för varje nytt medlemsland. Det finns redan i dag inte tillräckligt med ansvarsområden för att var och en av de nuvarande 27 kommissionärerna ska ha ett eget lagstiftande arbetsområde – några får därför dela på ”portföljerna” där en är överordnad andra kommissionärer.
Baerbock sade också att EU:s krav att medlemsländerna ska uppfylla demokratikraven och rättsstatsreglerna måste skärpas. Länder ska kunna bestraffas direkt om de bryter mot reglerna.
Däremot vill Tyskland göra EU mer lockande för kandidatländerna genom att öppna möjligheten för dem att komma med i delar av EU-samarbetet redan innan de blivit fullvärdiga medlemmar. Annalena Baerbock talade om att ministrar från de blivande medlemsländerna ska delta på EU-regeringarnas möten och att länderna ska kunna få tillträde till delar av EU:s inre marknad.
EU lovade redan 2003 att länderna på Västra Balkan ska få bli medlemmar. Men det löftet har skjutits upp och skjutits upp ända tills Rysslands invasion av Ukraina fick samtliga EU-regeringar att inse att deras tjugoåriga handlingsförlamning riskerar att leda till de demokratiska krafterna i många länder kan förlora om Putinregimens kampanj för att utvidga sin intressesfär tillåts fortsätta.
Vid EU-toppmötet i Granada för några veckor sedan lovade EU-ledarna att sätta igång utvidgningsprocessen på allvar igen.
”Utvidgningen är en geostrategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd”, var budskapet från mötet.
EU-kommissionen kommer nästa vecka att lägga fram sin rapport om utvecklingen i kandidatländerna, och väntas föreslå att Ukraina och Moldavien ska få klartecken för att inleda medlemsförhandlingar. Det officiella beslutet om en ny stor utvidgning kommer därefter att tas vid EU-toppmötet i december.
Det kommer att ta många år, men kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har rest runt på Västra Balkan för att med löften om stöd till investeringar och reformarbete få även kandidatländerna att öka tempot för att uppfylla EU:s medlemskrav. Det handlar om en rad fattiga länder, där korruptionen är omfattande, demokratin haltar betänkligt och där det finns stora motsättningar mellan en del länder.
Men dragkampen om vilka förändringar som krävs av EU för att kunna ta in de nya länderna väcker redan större debatt i EU. De tyska och franska regeringarna har bett en rad experter lägga fram sina reformförslag. Även svenska Sieps har låtit ett fleratal EU-experter ge sin syn på ett utvidgat EU.
Det talas om att ett utvidgat EU kan göra att de europeiska länderna delas upp i A-, B- och C-lag där endast de som är med i samtliga EU-samarbeten är med i den ”inre cirkeln”.
Portugals premiärminister António Costa talade i stället på toppmötet i Granada om en ”multipurpose buildning”, för att några länder ska avvisa idéerna för att det ser ut som att de hamnar i ”C-laget”.
”The idea of a “building or house” is meant to make clear that there is “no hierarchy,” förklarar Portugals EU-minister Tiago Antunes för Politico — as opposed to the “concentric circles” proposed by a Franco-German expert group, which put off some countries who feared ending up in a second-class EU.
Men den svenska regeringen protesterar mot de flesta av de reformförslag som lagts fram inför förhandlingarna.
EU-ministern Jessika Roswall deklarerade på en Sieps-konferens för några veckor sedan att svenska regeringen säger nej till omförhandla EU-fördraget, som bland annat EU-parlamentet krävt.
– Det nuvarande fördraget är tillräckligt bra, sade Roswall.
Regeringen säger också nej till att minska antalet kommissionärer och vill att regeln en kommissionär per land ska leva vidare även om det innebär tio ytterligare kommissionärer.
Regeringen avvisar också förslag om att avskaffa vetorätten i beslut om budget och skattefrågor. Endast på på delar av utrikesområdet är Sverige öppet för att gå över till beslut med kvalificerad majoritet.
Jessika Roswalls statssekreterare Christian Danielsson har också klargjort att regeringen är stenhårt emot alla förslag om att dela upp EU i A- och B-lag.
Det var de här nejbudskapen som utrikesminister Tobias Billström hade med sig till Berlin. Och han har uppbackning av de flesta andra partier i riksdagen.
Regeringen kan därför lugnt hota med veto för att stoppa alla förslag från Annalena Baerbock och andra regeringars företrädare.
Men det är mer oklart vad svenska folket tycker. Eftersom det knappt förs någon som helst politisk debatt om EU i Sverige.
Den nyligen avgångne EU-ambassadören Lars Danielsson, som företrätt Sverige i olika roller ända sedan medlemsinträdet 1994 överraskade med att föreslå en svensk debatt om vilken roll Sverige vill ha i det framtida EU.
– Vi är ju i ”andra cirkeln” nu. Vill Sverige vara med i inre cirkeln? sade Danielsson på ett Sieps-seminarium om EU:s reformering för några veckor sedan, med hänvisning till att Sverige inte är med i euron eller i EU:s åklagarmyndighet.
– Det vore en intressant debatt att föra, sade Lars Danielsson.
Partiledarna får möjlighet att svara i riksdagens EU-debatt den 15 november. Men risken är att partierna vill fortsätta sköta EU-politiken ovanför huvudet på väljarna, och fortsätta stå på bromsen i EU-förhandlingar om fördjupat samarbete i tron att det är vad väljarna vill.