Nu levererar Juncker förslagen om stärkt arbetsrätt som EU-socialdemokrater krävt – tackar Löfven nej?

När Jean-Claude Juncker valdes till ordförande för EU-kommissionen lovade han lägga fram förslag om stärkta rättigheter för löntagare, som motvikt till den globaliserade kapitalismen som spelar ut arbetare mot arbetare. Det var krav som drivits under flera år från Europafacket och Socialdemokraterna.

Nu tar kommissionen de första stegen mot en ”social pelare” i EU-fördraget som ska stärka löntagarnas grundläggande rättigheter, särskilt de som inte har fasta anställningar. Men risken är stor att en av kravställarna – svenska socialdemokraterna – tackar nej och därmed öppnar för att flera EU-regeringar slipper bry sig om förslagen.

EU-kommissionen tar i första hand sikte på den snabba ökningen av osäkra anställningar, med korta vikariat, sms-jobb och den så kallade delningsekonomin hos företag som Uber och Foodora. Det är en stor och växande klyfta mellan “ins“ och “outs“ på arbetsmarknaden, där företagen tjänar pengar på att slippa stå för sociala kostnader genom att undvika fasta anställningar och där facken främst ägnar sig åt att försöka förbättra rättigheterna för “ins“, deras medlemmar.

EU-kommissionen vill nu ändra EU:s lagstiftning för att förbättra socialt skyddet för alla former av anställningar – “ensure access to social protection for people in all forms of employment”.

“The ongoing digital change, and in particular the collaborative economy, creates opportunities in terms of income, job creation and entrepreneurship, including for socially disadvantaged people with difficult access to traditional employment.“  At the same time, it involves “new flexible work arrangements” that create a “gap in access to social protection”.

EU-kommissionen kommer i ett första att diskutera med arbetsgivare och fack för att se vad som måste göras på politisk nivå för att nå dessa mål. Det ska leda fram till olika lagförslag om stärkt arbetsrätt, bland annat skärpta arbetstidsregler och utökad föräldraledighet. Planen är att dessa senare ska ingå i en European Pillar of Social Rights i EU-fördraget.

Men kommissionen tassar ändå försiktigt fram eftersom det krävs enhällighet för de flesta lagbeslut som gäller sociala frågor, som i grunden anses tillhöra nationell kompetens. Därför talar EU-kommissionen om att införa en score board“ där medlemsländerna ska jämföras.

Kommissionen riktar i första hand på att få euroländerna att enas om mer samordnad lagstiftning på det arbetsrättsliga området, med hänvisning till att det behövs för att stärka eurosamarbetet. Övriga EU-länder får ansluta sig om de vill:

“need to go a step further and push for a deeper integration of national labour markets by facilitating geographic and professional mobility. This calls for a fair and enforceable level-playing field for public authorities, workers and business alike. The Pillar is therefore primarily conceived for the Member States of the euro area but applicable to all Member States that wish to be part of it.

– This will not change anything to competences between EU and national level, försäkrade EU-arbetsmarknadskommissionären Marianne Thyssen.

Det blir nu upp till de EU-regeringar som vill ha stärkt arbetsrätt för alla EU-medborgare att driva på för en skärpt gemensam lagstiftning.

Statsminister Stefan Löfven har inbjudit till Göteborgstoppmötet i höst för dessa diskussioner, men de senaste veckorna verkar han ha backat från tidigare höga ambitioner om stärkt EU-lagstiftning. Han uttryckte det klart i en intervju med Europaportalen nyligen:

Men [en social pelare] innebär inte, det vill jag vara tydlig med, att Bryssel helt plötsligt ska få fatta en massa beslut om vår arbetsmarknadspolitik. Däremot innebär en social pelare att vi tillsammans [i EU] funderar över hur människor får tillträde på arbetsmarknaden, hur arbetsvillkoren ser ut och hur de övriga sociala villkoren ser ut för människorna i medlemsländerna, sade Stefan Löfven och betonade att Sveriges riksdag kommer att bestämma hur de nya gemensamma målen ska uppnås.”

Även de borgerliga partierna, som brukar kalla sig EU-positiva säger också Nej till lagar om stärkt arbetsrätt i EU. C-ledaren Annie Lööf är tydlig i intervju med Europaportalen:

– Jag tycker att det är viktigt att vi låter respektive medlemsland ta ansvar för sin arbetsmarknadspolitik och sin sociala politik, säger Annie Lööf.