Regeringen har i sista stund bytt fot och signalerar nu till övriga EU att den är kompromissvillig och vill vara med och förhandla om EU:s långtidsbudget. Men den nya politiska alliansen mellan V, M, Kd och SD säger omedelbart nej och förpassar därmed Sverige till utvisningsbåset medan övriga länder gör upp om budgeten.
– Regeringschefernas ”sherpas” möts i dag och ett EU-toppmöte kallas troligen in i februari. Sedan tar EU-ordföranden Charles Michel över för att dra igång förhandlingarna på allvar.
Det sade EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn när han kom till Stockholm på fredagen för möten med svenska regeringen.
”Snålast i EU” har hittills varit den svenska linjen, med finansminister Magdalena Andersson som främsta företrädare, uppbackad av tidigare EU-ministern Ann Linde. Regeringen har avfärdat alla förslag från EU-kommissionen.
Men när Johannes Hahn nu är i Stockholm möts han av andra svenska aktörer och av en ny EU-linje. Den nuvarande EU-ministern Hans Dahlgren, som också är statsminister Stefan Löfvens företrädare i EU-förhandlingar, säger att regeringen nu säger ja till en plastskatt som går till EU:s budget liksom pengar från handeln med utsläppsrätter.
– Vi riskerar att få ett väldigt svårt förhandlingsläge där det kommer att vara mycket tryck på att man vill höja EU:s budget och att därmed vår avgift skulle höjas. Om det då finns andra sätt att se till att avgiften hålls nere, så tycker vi att man kan vara öppen för detta, säger EU-minister Hans Dahlgren till Ekot.
Det är ett avsteg från det tidigare stenhårda svenska motståndet mot varje antydan om att ge EU beskattningsrätt, även om Hans Dahlgren hävdar att det här inte handlar om EU-skatter.
– Det här är inte något avsteg från vår väldigt viktiga princip om att vi inte ska ha någon beskattning på EU-nivå, säger Dahlgren till TT.
Den tidigare linjen om ”inte en krona mer” till EU-budgeten riskerade att isolera Sverige i förhandlingarna och rimmar illa med statsminister Stefan Löfvens ”EU-deklaration” om att skapa ”nya allianser” efter att Storbritannien lämnat.
Johannes Hahn välkomnar regeringens nya besked och påpekade på en presskonferens att Sverige nu ansluter sig till det ”breda stöd” som finns bland medlemsländerna för en avgift på plast som går till EU-budgeten.
-Det finns också ett växande stöd för förslaget att en del av avgifterna för utsläppshandeln ska gå till EU-budgeten, säger Hahn.
Han poängterar dock att EU diskuterat beskattningsrätt ända sedan 1957 och att det krävs enhällighet bland medlemsländerna för att kunna ta ett sådant här historiskt steg.
Det steget kan stoppas redan i den svenska riksdagen. Den nya formen av politiskt spel som skapats av vänsterhöger-alliansen mellan V, M och Kd med SD som halvhemlig bundsförvant kan säga nej till regeringens fotbyte om EU-avgifter.
V, M och Kd har redan reserverat sig mot förslaget:
– För oss är det en väldigt viktig principiell fråga. Om vi säger ja till den här egna medlen nu så finns det ju stor risk att det kommer nya kreativa förslag om framtida intäkter till EU från dem som vill se en snabbt växande EU-budget, säger Jan Ericsson som är moderat ledamot i finansutskottet till Ekot.
SD hakar på precis som i det inrikespolitiska budgetspelet:
SD:s principiella hållning är nej, uppger partiets ledamot i EU-nämnden, Martin Kinnunen för TT.
Även om han hävdar att SD ser ”pragmatiskt” på frågan.
Om den nya vänsterhöger-alliansen håller samman får regeringen en majoritet emot sig i riksdagen och kan då inte stödja förslagen om att ge EU möjlighet att ta in avgifterna för budgeten. Regeringen får fortsätta säga nej till varje förslag om höjd medlemsavgift och nej till egna inkomstkällor för EU.
Svenska regeringen får i praktiken sätta sig i utvisningsbåset medan övriga regeringar förhandlar. När de har nått en kompromiss ställs Sverige inför ultimatum att acceptera uppgörelsen eller lägga in veto och blockera EU:s planerade insatser för klimatet, gränsskydd, forskning och digitalisering.
EU-kommissionen lade fram sitt förslag till långtidsbudget för 2021-27 redan för drygt ett år sedan, som innebär en ökning från 1 procent till 1,11 procent av medlemsländernas samlade bruttonationalinkomst. Det beräknas till 1 135 miljarder euro för de sju åren.
Budgetkommissionären Johannes Hahn motiverar höjningen med att pengarna behövs för att klara alla de beslut om nya satsningar som EU:s stats- och regeringschefer enhälligt ställt sig bakom de senaste åren. Bland annat en EU-gränsstyrka med 10 000 anställda, utveckling av försvarsmateriel, digitala satsningar på superdatorer, mångmiljardstöd till Afrika.
Samtidigt lämnar Storbritannien, den näst störste nettobetalaren till EU-budgeten.
Förhandlingarna förs nu i första hand mellan medlemsländerna, som ska försöka enas om en gemensam linje. Den ska därefter förhandlas med EU-parlamentet, som anser att kommissionens utgångsbud är för lågt och har krävt en budget på 1,3 procent av BNI.
Den 1 februari möts regeringscheferna från 17 länder i Lissabon, som kallar sig ”Friends of Cohesion”, för att enas om hur de ska sätta press på ”snåla” länder som Sverige.
Det har redan lagts fram några förslag till kompromisser. Finland, som ordförandeland i EU i höstas, presenterade ett på 1,07 procent av BNI.
– Det innebar att den planerade gränsstyrkan skulle minskas till 5-6 000 anställda, kommenterar Johannes Hahn. Hur ska gränserna kunna kontrolleras om den nivå som beräknats av medlemsländernas experter inte uppfylls.
Johannes Hahn pekar på att den omfattande svenska exporten till övriga EU innebär att varje satsad krona ger närmare sju kronor tillbaka.
– Jag kan bara vädja till svensk solidaritet, säger Hahn och delar ut grafer som visar att Sverige i dag betalar mindre i medlemsavgift i förhållande till landets bruttonationalinkomst än fattigare EU-länder.
På konferensen anordnad av EU-kommissionen i Stockholm får han draghjälp av Sofia Björnsson från LRF. Hon bemöter svenska politikers förslag om kraftiga nedskärningar av EU:s jordbruksbudget med att stödet till bönderna som sto för 60 procent av budgeten när Sverige kom med i EU 1995 i dag är nere i 30 procent.
-LRF har 140 000 medlemmar och i dag kommer ungefär 60 procent av deras inkomster från EU, säger Sofia Björnsson, som är oroad över EU-kommissionens förslag om fortsatta minskningar av jordbruksstöden.
Hans Dahlgren säger att regeringen beräknar att de två nya avgifterna på plast och 20 procent av inkomsterna från utsläppshandeln skulle kunna minska behovet av höja den svenska EU-avgiften med 1,5 miljarder kronor.
– Vi skulle tjäna över en miljard på plastavgiften och drygt en halv miljard på utsläppsrätterna, säger Hans Dahlgren.
Johannes Hahn påpekar dock att de föreslagna avgifterna inte kommer att kunna förstärka EU-budgeten redan första året. Det tar tid att införa det helt nya regelverket och få in pengarna.
En lång het dragkamp om EU-budgeten väntar. Frågan om de svenska förhandlarna ens tillåts av vänsterhöger-alliansen i riksdagen att delta i budgivningen och kompromissandet.