Ännu en tvist blossar nu upp mellan EU och USA som redan är djupt oense om amerikanska IRA.
Men denna gång är det EU som retat upp USA.
”Ni känner mej, jag är för en strategi ”Made in Europe,” förklarar den franske presidenten Emmanuel Macron när han inleder presskonferensen före en lunch med nyblivne EU-ordförande Ulf Kristersson.
Ämnet om hur EU kan gynna den egna industrin ska upp, påminner Macron, på EUs toppmöte den 9 februari, då mer bestämt hur Europa bör svara på USAs lag döpt till IRA.
Lagen beviljar 378 miljarder dollar i statsstöd till klimatindustri samtidigt som den öppnar för skatterabatter och andra fördelar vilket uppskattas till ett totalt värde för amerikanskt näringsliv kring 1 triljon dollar (ettusen miljarder).
Det är mycket pengar och det beviljas bara produktion som sker på amerikansk mark.
”Låt 2023 bli året som vi köper amerikanskt!” tweetar belåtet Joe Biden.
EU-sidan fruktar att europeiska klimatbolag väljer att flytta över Atlanten för att få del av stöden. Svenska flaggskeppet Northvolt och spanska kraftbolaget Iberdrola har talat öppet om hur frestande detta är för dem.
Men vad kan EU göra inför så feta lockbeten?
Macron har redan försökt tala president Biden till rätta men fick bara ett vagt löfte om att man kanske kan ”tweeka” lagen lite.
EU-kommissionens Ursula von der Leyen vill skapa en fond med europeiska stödmiljarder till klimatindustri för att hålla dem kvar.
Och så finns ett franskt-tyskt utspel som landade dagarna före jul. Tysklands ekonomiminister Robert Habeck och franske kollegan Bruno Lemaire föreslår att försöka få en överenskommelse med USA om att, vad stöd klimatindustrier nu får, ska omfatta både amerikanska och europeiska företag.
Ingen ska behöva flytta för att få del av det.
Kan Biden gå med på att öppna statsstöden till EU också?… och frågan är då kanske ännu mer om han kan få kongressen att gå med på det.
Samtidigt sjunker nyheten sakta in i USA att en europeisk myndighet kan ha skjutit i sank affärsmodellen för Facebook/Meta och de andra IT-jättarna.
New York Times kallar utslaget för det mest betydelsefulla som kommit från EU på dataskyddsområdet och ett allvarligt bakslag för Facebook/Meta.
Tidskriften The Wired hävdar att övervaknings-kapitalismen nu inlett en långsam väg mot sin död.
Irländska dataskyddsmyndigheten DPE slog i dagarna fast att Facebook (omdöpt till Meta) inte får kräva av användarna att acceptera personanpassade annonser som en del av användarvillkoren.
(Och ska böta 414 miljoner dollar för att man gjort det.)
Men Facebooks stora inkomstkälla är precis att sälja personliga uppgifter om sina användare till annonsörer.
Det blir visserligen inte förbjudet i EU men användarna måste erbjudas ett tydligt val att säga nej till personliga annonser.
Apple tvingades göra samma reform av EU för ett år sedan och har sedan dess gått miste om mer än hälften av sina kunders personuppgifter – så många användare svarar nämligen nej när de blir tillfrågade om annonser.
Amerikanska politiker var redan mycket irriterade över EUs ”intrång” på verksamheten hos deras amerikanska bolag.
Bidens handelsansvarige Gina Raimondo har beskyllt EU för att skjuta för att träffa just amerikanska bolag med sin datalagstiftning.
30 amerikanska kongressledamöter skrev till president Biden i februari och hävdade att EUs skydd för privatlivet avsiktligt diskriminerar mot amerikanska företag och amerikanska jobb.
Strax efter nyår i år skrev Joe Bidens nationella samordnare för hälsa, Robert Eiss, i Financial Times att ”EU måste riva barriärerna” som den europeiska persondatalagstiftningen har skapat.
Eiss beklagar mer bestämt att amerikanska forskare har svårt att hämta över europeiska personuppgifter för sin bioforskning.
Nu har visserligen just forskning undantag från EUs dataskydd men tydligen är undantagen inte breda nog för USA. Tyvärr har EU-domstolen (två gånger) dömt att amerikansk lagstiftning inte skyddar européers personuppgifter tillräckligt väl, så amerikanska påtryckningar lär inte ge resultat.
Förhandlingar pågår om ett nytt europeiskt/amerikanskt avtal men i slutänden är det EU-domstolen som ska säga ifall USAs skydd av europeiska data är gott nog.
Enligt Sveriges EU-ambassadör i Bryssel, Lars Danielsson, så planerar regeringen Kristersson att utnyttja ett Sverigebesök från EU-kommissionen nästa vecka till att föreslå åtgärder för att stärka europeisk konkurrenskraft.
Vi får se om Kristerssons gäng kan komma upp med några insatser som lugnar deras europeiska partners.