Premiärminister Theresa Mays manade till brittisk patriotism mot ”den internationella eliten” i sitt stora tal inför jublande Tories. Det lät som tal från andra världskriget och när hennes ministrar följde upp med utspel om att tvinga brittiska företag att registrera utlänningar möttes det av en proteststorm från resten av Europa.
Men Theresa Mays omsvängning av partiet från nyliberalism till nykonservatism passar som hand i handske med var hennes väljare står. Det visar den stora forskningsrapporten om Brexitomröstningen.
The British Election Study med drygt 30 000 intervjuade av ett team från universiteten i Manchester, Oxford och Nottingham är en brittisk motsvarighet till svenska SOM-institutets mätningar. Deras nionde rapport om folkomröstningen om EU-medlemskapet visar på helt nya skiljelinjer mellan dem som röstade för Leave och Remain.
Åtta av tio väljare som håller med om att ”Allt var bättre förr” röstade för Brexit den 23 juni. Medan bara två av tio som inte håller med röstade för Brexit. Forskarna konstaterar:
There is a very strong relationship between thinking that things in Britain have got worse and voting leave.
Rapporten visar också att väljare som anser att de har små möjligheter att styra över sin egen framtid röstade för Leave. Stora skiljelinjer mellan Leave- och Remainväljare syns också på människors ”sociala kapital” och deras tillit till andra människor.
Leave voters are less likely to trust others, and less likely to have strong social capital as well, They are more likely to agree to the statement, “I’d rather put my trust in the wisdom of ordinary people than the opinions of experts”.
De brittiska forskarna anser att väljarnas ställningstagande i Brexitomröstningen kan påverka deras politiska val framöver. Efter den skotska folkomröstningen ökade väljarstödet för Skotska nationalistpartiet kraftigt; många tidigare Labourväljare som röstat för självständighet gick över till att stödja SNP.
Ännu syns inga sådana tydliga väljarskiften efter Brexitomröstningen. Men Theresa Mays radikala kursändring av partiet, åtminstone i retoriken, visar att hon vill förhindra en sådan utveckling.
Inför folkomröstningen stödde hon Remain-linjen, men nu lanserar hon sig som en Brexitdrottning, utlovar en revolution och att kriga för britterna mot omvärlden:
‘Change has got to come too because of the quiet revolution that took place in our country just three months ago – a revolution in which millions of our fellow citizens stood up and said they were not prepared to be ignored anymore.’
En stor majoritet av Toryväljarna röstade för Brexit, och med en liknande utveckling som i Skottland fanns en teoretisk risk att en del av dessa skulle gå över till EU-motståndarpartiet UKIP. Theresa May vill uppenbarligen minimera den risken, även om UKIP nu verkar på god väg att falla sönder.
Hennes patriotiska tal lät misstänkt likt UKIP-ledaren Nigel Farage när han i valrörelsen talade om folkomröstningen som ”The Battle of Britain”.
När Mays inrikesminister Amber Rudd skruvade upp patriotismen ytterligare ett steg med kravet på registrering av utländska arbetare gick det över styr.
Politiker och medier runt om i Europa kallade utspelet för rasism. Den italienske ministern Mario Giro tweetade ut en skämtteckning med texten “They’re starting with racial laws.”
“This may help for domestic political purposes…UK is looking increasingly like Europe by taking on those tones that we see in eastern Europe”. sade Giro till Financial Times.
Än mer bekymmersamt för Theresa May är att hennes nya roll som Brexitdrottning får EU-ledare att skärpa sin hållning inför Brexitförhandlingarna. De brittiska Brexitministrarnas förhoppningar om att tyska exportindustrin ska pressa Angela Merkel att göra eftergifter för Storbritannien är på väg att grusas.
På hemmaplan tog Skotska Nationalistpartiet, De Gröna och Wales nationalistparti Plaid Cyrmu i ett gemensamt uttalande avstånd från Tories’ utspel om migration. Även Liberalerna fördömde Amber Rudds utspel. Dessa partiers väljare röstade överväldigande för Remain i folkomröstningen.
Medan Labour, där närmare 40 procent av väljarna röstade för Brexit, endast kommenterade med att Toryregeringen svikit sina vallöften om att minska invandringen.
Theresa Mays nya krigaruniform påminner lätt om den gamla tv-serien ”Krutgubbar”, med taffliga hemvärnsmän under andra världskriget, som Financial Times’ kolumnist Robert Shrimsley träffande beskriver. Men Theresa May verkar sikta in sig på andra framtida mål, parlamentsvalet 2020. Hon har inget folkligt mandat som premiärminister, men genom att måla om partiet i nykonservativa färger hoppas hon kunna vinna valet. Då kommer resultatet i Brexitförhandlingarna i andra hand.