Nya regeringar i Holland o Österrike bromsar Macrons EU-entusiasm – stoppar inte fördjupat EU-samarbete

Nederländernas premiärminister Mark Rutte lyckades i veckan få ihop en ny regering efter att i valet ha kopierat delar av islamfientliga och EU-negative Geert Wilders parti. I Österrike väntas helgens val leda till att invandringsfientliga FPÖ blir regeringsparti. De är motståndare till många av de radikala EU-förslag som Frankrikes president Emmanuel Macron lanserat.

Men ett ”avskedsbrev” från Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble visar att EU-fördjupningen är igång, och att nu handlar förhandlingarna om hur och i vilken takt den ska ske.

Det holländska parlamentsvalet den 15 mars betecknades som det första ”ödesvalet” i Europa 2017, där högerextremisterna kunde vinna. Följt av det franska presidentvalet den 7 maj. De som nu står som segrare – Mark Rutte och Emmanuel Macron – hade helt olika metoder att möta sin huvudmotståndare.

Mark Rutte ”trumpifierade” och gick till attack mot invandrare och muslimer:

”Invandrare som klagar på det här landet kan dra åt helvete, och lämna landet!”. ”Vi ska införa strikt kontroll av den muslimska religionen tills den anpassar sig till vårt samhälle.”

Medan Emmanuel Macron lanserade sig som invandringsfientliga Marine Le Pens totala motsats:

Macron stod upp för flyktingars rätt till asyl och skydd från krig och dödshot. ”Frankrike har inte levt upp till sitt ansvar de senaste åren”.

Ruttes högerliberala VVD har nu efter sju månader fått ihop en bräcklig fyrpartiregering med en rösts majoritet i parlamentet. I den ingår kristdemokratiska CDA, som gått från att vara ett EU-federalistiskt parti på 1990-talet till ett närmast EU-skeptiskt parti i dag. Kristna union CU, som tidigare krävt att eurozonen ska delas i en nord- och sydvalutaunion. Det enda öppet EU-positiva partiet är socialliberala D66.

Mark Rutte har kommenterat Emmanuel Macrons vision om fördjupat EU-samarbete med varning för ”navelskåderi” och kallat EU-kommissionens Jean-Claude Juncker för en ”romantiker”.

Men i den nya holländska koalitionsregeringens plan finns inga nya ställningstaganden om skärpt inställning till fördjupat EU-samarbete. I synen på eurozonen står regeringen kvar vid sin uppbackning av den tidigare tyska linjen – gemensam upplåning av euroländerna är ”inte önskvärt”.

På andra EU-områden säger den nya regeringen att Nederländerna ska ansluta sig till den kommande EU-åklagarmyndigheten, som man tidigare ställt sig utanför precis som Sverige. Regeringen utlovar också skärpt skattelagstiftning mot utländska bolag. Lagen för folkomröstningar ska också ändras efter att en omröstning var nära att stjälpa EU:s samarbetsavtal med Ukraina.

I Österrike väntas valet på söndag leda till att den mångåriga blocköverskridande koalitionen mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna bryts upp. Kristdemokratiska ÖVP försöker troligen bilda regering med högerpopulistiska FPÖ.

Efter att FPÖ växt till största parti i opinionen har båda regeringspartierna utlovat hårdare tag mot invandringen och lanserat sig som EU-skeptiska. Kristdemokraternas nye ledare Sebastian Kurz talar om ”Nya Folkpartiet” och har lyckats klättra förbi FPÖ i opinionsmätningarna. På så sätt verkar risken för att ett EU-land ska ledas av en högerextremist ha försvunnit.

FPÖ har liknande nazianstrykningar som Sverigedemokraterna. Under slutet av valkampanjen har partiledningen fått stänga av en medlem som gjort nazihälsning.

En österrikisk ÖVP-FPÖ-regering kommer troligen i första hand att profilera sig med hårda tag mot invandringen, och på så sätt närma sig de östeuropeiska grannländerna. Men även om FPÖ står för en splittring av eurozonen väntas det inte ingå i något regeringsprogram.

Både Nederländerna och Österrike har agerat uppbackare till Tyskland under många år i EU. Även om främst Österrike distanserat sig i flyktingpolitiken accepterar båda länderna att det tjänar dem bäst att hålla fast vid samarbetet med den tyska regeringen.

Därför är troligen den viktigaste händelsen för det framtida EU det ”icke-papper” som det tyska finansdepartementet läckte ut samma dag som finansminister Wolfgang Schäuble avtackades på sitt sista möte med euroländernas finansministrar.

Där finns det tyska svaret på Emmanuel Macrons och EU-kommissionens förslag om hur eurosamarbetet ska fördjupas. Och det är inget nej till Macron-Juncker. Det är i stället ett alternativ, en ”tvåstegs-modell” med liknande mål:

”Two-step approach: Intergovernmental solution now, to be transposed into EU law later on.”

I stället för Macrons förslag om en särskild eurobudget och en eurofinansminister som får makt att granska och ingripa mot euroländers budgetar föreslås att euroländernas räddningsfond – ESM, Europeiska stabilitetsmekanismen, ska få kraftigt utökade resurser. ESM ska kunna granska hur länderna sköter sin ekonomi och omvandlas till en Europeisk valutafond.

”The ESM, to become a European Monetary Fund, has to devote more resources to better crisis prevention.”

Tyska finansdepartementet anser också att ESM kan bli lösningen i den långa dragkamp som pågått mellan euroländerna om hur den utlovade Bankunionen ska förverkligas. EU-kommissionen manade på onsdagen på nytt regeringarna och EU-parlamentet att öka takten i förhandlingarna.

”The ESM could play a backstop role in financing of bank resolution,” menar tyska finansdepartementet.

EU-kommissionen föreslås få en central roll i ambitionen att fördjupa samarbetet mellan euroländerna genom att EU-budgeten kopplas samman med de ekonomiska reformerna i medlemsländerna. De länder som vill komma med i euron ska få ökad del av budgetmedlen om de genomför strukturreformer för att uppfylla kraven.

Wolfgang Schäuble ger också i sin sista hälsning som tysk finansminister en present till Emmanuel Macron när det sägs att en utbyggnad av ESM kan bli ”grunden till en budget för eurozonen”.

”This approach could prepare a nucleus for a Eurozone budget.”

Det lär dröja till slutet av året innan en ny koalitionsregering är på plats i Tyskland och förhandlingarna kan dra igång på allvar. Men FDP-ledaren Christian Lindner har redan sagt att han kan stödja en Europeisk valutafond.

Samtidigt pågår förhandlingarna om fördjupning av EU-samarbetet på en rad områden, som Sverige har att ta ställning till.

På EU-toppmötet nästa vecka kommer medlemsländerna enligt Politico Europe att uppmanas att snabbt ta ställning till om de vill vara med i EU:s nya militärsamarbete – “permanent structured cooperation” – som ska lanseras i december.

På skatteområdet ska diskussionen om beskattning av IT-jättarna leda till ställningstagande på toppmötet att ta ut skatt där vinsten skapas – “ensure that digitally generated profits in the [EU] are taxed where the value is created.”

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Europa