Båda sidor har lagt sina öppningsbud och försöker se stenhårda ut – de inte är beredda att vika en tum. Om de menar allvar går förhandlingarna mot ett sammanbrott.
Men EU-regeringar är övertygade om att Boris Johnson bluffar och kommer att köra över Toryhögern för attfå ett frihandelsavtal, precis som han gjorde med Nordirland i Brexitförhandlingarna.
Den brittiska regeringen presenterade officiellt sitt bud på torsdagen, ”The Future Relationship with the EU”.
På måndag ska förhandlingarna börja i drygt 20 förhandlingsgrupper, men UK-regeringen hotar redan nu att avbryta förhandlingarna om inte huvudpunkterna till ett avtal är klara till juni:
The UK is committed to working in a speedy and determined fashion to do so, with an appropriate number of negotiating rounds between now and the June high-level meeting foreseen in the Political Declaration. The Government would hope that, by that point, the broad outline of an agreement would be clear and be capable of being rapidly finalised by September. If that does not seem to be the case at the June meeting, the Government will need to decide whether the UK’s attention should move away from negotiations.
Det hade varit fullt möjligt att klara den tidtabellen eftersom huvudpunkterna i ett frihandelsavtal redan finns nedtecknat i den ”politiska deklaration” som båda sidor skrev under samtidigt det juridiskt bindande utträdesavtalet i slutet av förra året.
Problemet är att den brittiska regeringen inte längre står fast vid de åtaganden Boris Johnson undertecknat.
I den politiska deklarationen lovar båda sidor att ha jämbördiga regler – level playing field – och rättvis konkurrens. UK-regeringen accepterar att den geografiska närheten till EU gör att reglerna måste se annorlunda ut än i EU:s avtal med Kanada.
Men i sitt öppningsbud inför förhandlingarna vill inte UK-regeringen längre tala om ”level playing field”. Downing Street motiverar det med Boris Johnsons stora valseger och menar att den ändrar förutsättningarna för förhandlingarna med EU. Nu kräver UK ett likadant avtal som Kanada:
UK wants full control over future direction of its regulations, arguing other nations like Canada have full autonomy and that the geographical proximity between Britain and the EU is irrelevant.
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier svarade avmätt på det brittiska förhandlingsbudet med beskedet att ”EU kommer att stå för de åtaganden som gjorts i den politiska deklarationen”.
EU-sidan har förmodligen dragit lärdom av Boris Johnsons tidigare pokerspel i Brexitförhandlingarna. Han ger bombastiska löften inför de brittiska väljarna, som att han ”hellre ligger död i ett dike än att Storbritannien är kvar i EU efter den 31 oktober”…i fjol. Han lovar Nordirland att aldrig tillåta några gränskontroller mot resten av UK…för att sedan skriva under utträdesavtalet där Nordirland fortsatt ingår i EU:s inre marknad.
EU-kommissionens förhandlare räknar med att Boris Johnson bluffar även den här gången. Och EU-ländernas regeringar håller med och har till och med skärpt kraven på ”level playing field” i det förhandlingsmandat som Michel Barnier ska utgå ifrån.
EU-regeringarna kräver ett avtal om fiskerättigheter redan till sommaren och med samma fiskemöjligheter som i dag.
The provisions on fisheries should be established by 1 July 2020, in order for it to be in place in time to be used for determining fishing opportunities for the first year after the transition period… the provisions on fisheries should uphold existing reciprocal access conditions, quota shares and the traditional activity of the Union fleet, and therefore: – uphold continued reciprocal access, for all relevant species, by Union and United Kingdom vessels to the waters of the Union and the United Kingdom; – uphold stable quota shares, which can only be adjusted with the consent of both Parties.
Men bakom de bombastiska utspelen finns utrymme för kompromisser, och skrivningar i förhandlingsmandaten som gör att brittiska handelsexperter ändå tror på ett frihandelsavtal före årets slut.
UK-regeringen talar högstämt om att landet nu ska ha ”kontroll över sina egna lagar”. I förhandlingspappret formuleras det:
“That means that we will not agree to any obligations for our laws to be aligned with the EU’s or for the EU’s institutions, including the Court of Justice, to have any jurisdiction in the U.K.”
Men EU-sidan har inte ställt några krav på att UK ska underordna sig EU-domstolen eller införa framtida EU-lagar. Till skillnad från Norge och övriga EES-länder.
I stället talas om att EU och UK ska ha jämbördiga regler för att det ska vara en rättvis konkurrens, och att tvister ska avgöras av en internationell skiljedomstol.
”The decisions of the independent arbitration panel should be binding on the Parties.”
På samma sätt borde båda sidor kunna hitta en lösning i fiskeförhandlingarna. EU-regeringarna vet – och brittiska regeringen vet – att brittiska fiskarna är helt beroende av att kunna sälja huvuddelen av sin fisk tlll EU.Därför kan fiskerättigheterna och försäljningsmöjligheterna inte ligga särskilt långt från dagens, om den brittiska regeringen vill undvika att skada den fiskeindustri som man heligt lovat att stärka med hjälp av Brexit.
Men om det är möjligt att nå en uppgörelse avgörs av om Boris Johnson bluffar. Om han menar allvar den här gången kan kaos bryta ut vid gränserna inom några månader.
Brittisk bilindustri varnar för att tioprocentiga tullar på export till EU kommer att tvinga dem att flytta produktion från Storbritannien. Några företag har redan börjat nedskärningarna.
Det är fyra år till nästa val och Boris Johnson kanske litar på sina rådgivare, som Dominic Cummings, som tror att man kan ta kaoset nu och få väljarna att glömma vem som var ansvarig när valdagen kommer.