LISSABON. Den socialdemokratiska regeringen i Portugal såg länge ut att gå mot en klar seger i söndagens extraval, trots att den störtats av de vänsterpartier den samarbetat med i åtta år.
Men valresultatet har blivit alltmer ovisst enligt de senaste opinionsmätningarna och ett nytt högerextremt antiziganistiskt parti kan bli tredje största och avgöra vem som får bilda egering.
Partierna håller sina sista valmöten i Lissabon med demonstrationståg för att mobilisera väljare in i det sista. Det pågår valdebatter i de stora tv-kanalerna varje kväll mellan olika partiledare, och CNN Portugal har ständigt pågående sändning med spekulationer om vem som kan få ihop ett fungerande regeringsunderlag.
Men i det senaste ordinarie parlamentsvalet sjönk valdeltagandet till 48 procent, och bedömare befarar att ännu fler desillusionerade väljare stannar hemma den här gången av missnöje med hög arbetslöshet och att de valda politikerna inte kan styra landet ens fyra år utan val.
Gatorna i centrum där de brukar krylla av turister ekar dock tomma. Portugals ekonomiska uppgång det senaste decenniet har till stor del kommit med turismen och coronapandemin har därför slagit extra hårt mot landet.
Efter att ha tvingat fram nyval har de båda vänsterpartierna tappat cirka en tredjedel av sina väljare efter att de tillsammans med högern röstade nej till S-regeringens budget i början av november. Bloco de Esquerda, som bildades av tidigare vänstergrupperingar, låg över 10 procent i flera mätningar men har backat de senaste månaderna och tävlar nu med högerxtrema Chega om tredjeplatsen. Kommunist- och miljöpartialliansen CDU ligger runt fyra procent, jämfört med drygt 6 i förra valet.
Premiärminister António Costa har lyckats hålla sig kvar vid makten med sin minoritetsregering ända sedan 2015 i en svår balansakt. Som krävt kompromisser med vänsterpartierna parallellt med efterlevnad av EU:s och IMF:s hårda villkor i stödpaketet på 78 miljarder euro efter euroskrisen 2011 då Portugal var nära statsbankrutt.
Portugals vänster med PS på 35-40 procent och de två vänsterpartier med 5-10 procent vardera gör sosse- och vänsterpolitiker i övriga Europa avundsjuka. I Frankrike kommer vänstern knappt upp i tvåsiffriga tal och i Tyskland, Norge och Sverige tvingas socialdemokraterna göra upp med borgerliga partier för att kunna bilda regering.
Costa pekar på att Portugal hade den snabbaste ekonomiska tillväxten sedan man gick med i euron de senaste åren före pandemin som argument för att bli omvald. Regeringen kan också skryta med att Portugal är världsledande på covidvaccinering sedan regeringen satt in vice amiral Henrique Gouveia e Melo som chef för vaccinationskampanjen.
Men landets ekonomi ligger ändå långt efter de flesta övriga euroländer, särskilt för unga med låga löner och osäkra anställningar. Drygt 70 procent av de som är under 34 år har en månadslön under motsvarande 10 000 kronor, enligt Francisco Manuel dos Santos Foundation.
Många unga med högre utbildning söker sig utomlands för att få bättre betalda jobb. Portugals folkmängd har minskat när födelsetalen dessutom sjunker när unga är osäkra om sin ekonomiska framtid.
I valkampanjen lovar Costas socialdemokrater höjda minimilöner, sänkta skatter för barnfamiljer, fler daghemsplatser och stärkt anställningstrygghet för att vända på den demografiska utvecklingen. Huvudmotståndaren, PSD:s partiledare Rui Rio lovar sänkta skatter för företag och löntagare för att öka den ekonomiska tillväxten.
Men en stor del av valdebatterna handlar om regeringsfrågan. Vänsterpartiet Bloco de Esquerdas ledare Catarina Martins vill ha en ny uppgörelse efter valet med regeringspartiet PS enligt samma modell som under de senaste sex åren.
Men Costa har svarat att Catarina Martins först måste ”be om ursäkt till det portugisiska folket” eftersom det var Bloco som bröt vänstersamarbetet.
För några veckor sedan såg det också ut som att PS skulle bli största parti och få i uppdrag att förhandla fram ett nytt regeringsunderlag. Det stora borgerliga partiet PSD har haft interna ledarstrider med sjunkande väljarstöd som följd. Men i valspurten har opinionssiffrorna pekat uppåt och partiet har i några mätningar till och med varit större än PS.
Det har också ökat pressen på Rui Rio att ge besked om han är beredd att bilda regering med stöd av högerextrema Chega (Nog nu).
Partiet bildades 2019 av tv-sportkommentatorn André Ventura, som fick en plats i det portugisiska parlamentet med drygt 1 procent av rösterna. Men partiets stöd har växt snabbt och i fjolårets presidentval kom han på tredje plats med nära 12 procent.
Ventura attackerar landets lilla grupp diskriminerade romer för att vara ”välfärdssnyltare”. Han har dömts för anti-ziganism och rasism. Han har uppmanat kvinnor som gör abort att operera bort sina äggstockar. Han kallar sig “folkets röst” mot etablissemanget, vill skära ner statens alla bidrag och lovar sänkt skatt med plattskatt. Han hävdar att “halva landet betalar för de som inte arbetar“.
Portugal har länge setts som ett politiskt undantag i EU för att det inte funnits någon grund för högerpopulistiska eller invandringsfientliga partier. Men Chegas snabba framväxt visar att portugisisk politik mer och mer liknar övriga EU-länders.
Det ökande antalet småpartier liknar också många andra länder i Europa.
Att runt hälften av väljarna inte går och röstar är också ett tecken på en misstro på de etablerade partiernas förmåga att förbättra landets utveckling.
PSD:s Rui Rio tar avstånd från Chega och försäkrar att han inte kommer att göra upp med Chega om han får bilda regering. Men efter regionalvalet på Azorerna för ett par år sedan gick PSD och konservativa CDS i allians med Chega för att bilda ett regionalt styre.
Vänstern i Portugal anklagar Chega för att ha nazister i sin ledning och pekar på att det samtidigt får ekonomiskt stöd av flera företagsledare i landet.
Trycket från näringslivet kommer att bli hårt på Rui Rio att ta stöd av Chega om PSD blir större än socialdemokratiska PS i valet på söndag.
Premiärminister Costa säger i de sista valdebatterna att han är beredd att göra upp med alla partier utom Chega efter valet för att få ihop ett regeringsunderlag. Vänsterpartiernas beslut att driva fram nyval kan sluta med att de förlorar allt inflytande över regeringspolitiken
SENASTE OPINIONSSIFFRORNA (jämfört med valet 2019): Socialdemokratiska PS 36 (36,3), högerliberala PSD 33 (27,8), vänsterpartiet Bloque 6 (9,5), kommunist-miljöpartialliansen CDU 5 (6,3), konservativa CDS 2 (4,2), djurrättspartiet PAN 2 (3,3), högerextrema Chega 6 (1,3), högerliberala Initiativ liberal 6 (1,3), miljöpartiet Livre 2 (1,1)