Dubbelt så illa som under finanskrisen, spår prognosmakarna för Europas ekonomi under 2020.
Och återhämtningen tycks ojämn land för land med Sverige i den dystrare änden.
Redan från start begrep alla att ekonomin inte kommer att fara väl av att alla konsumenter stängs inne i månader.
Nu börjar det sättas siffror på hur illa det blir.
För hela EU förutspås tillbakagången bli minus 7,4 procent av BNP i år.
För eurozonen är minusstillväxten förutspådd till 7,7 procent.
Det är i så fall ungefär dubbelt så mycket som under eurokrisen och den globala finanskrisen som ju tog slut först 2016.
Om allt går väl (peppar, peppar) bör ekonomin vända uppåt under 2021.
De flesta länder kan i så fall rätt snart klättra tillbaka till var de befann sig 2019.
Men inte Sverige, tror EU-kommissionen i sin prognos och det beror på vårt stora exportberoende.
Den här väldigt ojämna återhämtningen som prognoserna talar om, är alltså skälet till att EU-ledarna grälat om en återhämtningsfond sedan i slutet av mars.
Alla drabbas lite olika av nedstängningen av corona, inte så mycket beroende på antalet smittade eller hur mycket landet sparat åren innan, utan på hur ens näringsliv ser ut.
I EU-jämförelsen hör Sverige inte till de länder som kommer ut väl.
EU-kommissionen förutspår -6,1 procent i minustillväxt för Sverige i år och bara plus 4,3 procents återhämtning nästa år.
Det kommer ta ett tag då, innan vi klättrat upp till 2019 års nivåer.
Bilindustrin lyfts fram som ett exempel på hur just svensk export är djupt invecklad i industriers värdekedjor vilket betyder att minskad konsumtion i Europa slår särskilt hårt mot oss.
Nederländerna som förespråkar att alla länder bör rädda sig själv, antas drabbas ännu hårdare än Sverige på grund av att man också är ett extremt öppet land, beroende av export och import.
Minus 6,8 i tillväxt i år och en återhämtning nästa år på bara 5 procent.
Det stora exportlandet Tyskland förväntas falla med 6,5 procent i år men också lyckas hämta tillbaka det mesta nästa år (6 procent). Skillnaden mot Sverige sägs vara att tyska staten bäddat in sitt näringsliv med så stora buffertar att investeringarna snabbt ska återhämta sig.
Även Danmark tros hämta igen förlusterna snabbare än Sverige – ett tapp på 5,9 procent i år och plus 5,1 procent nästa år.
Dansk export, mat och medicin, går alltid att sälja.
Finland däremot, trots att man klarat själva epidemin mycket väl, sägs hamna i liknande olyckligt läge – minus 6,3 procent i tillväxt i år och plus 3,7 procent nästa år.
Läget skulle dessutom kraftigt förvärras om det visar sig att folk inte återgår till att resa med Finlands- och Ålandsfärjorna.
Turistländerna antas för övrigt ta mest stryk av alla. Minus 9,5 procent för Italien och bara en återhämtning på 6 procent nästa år. För Spanien minus 9,4 och 7 procent nästa år.
För Kroatien, djupt beroende av turism, minus 9,1 mot 7,5 procent.
Det ska dock läggas till att detta är prognoser och att alla är inte lika pessimistiska vad gäller Sveriges chanser. Regeringens prognos talar om ett tapp på bara 4 procent i år och upphämtning med plus 3,5 procent nästa år.
Men så finns det prognosmakare som är än dystrare – Konjunkturinstitutet talat om minus 7 procent i år för Sverige, Svenska Handelsbanken om minus 6,9 procent och IMF om minus 6,8 procent för svensk del.