Oops! Debatt om euron och rumänska löntagares villkor i svenska valrörelsen

Svenska politiker pratar ogärna EU-frågor av rädsla för att förlora väljare. Men på Europadagen lovade både Liberalernas Jan Björklund och EU-minister Ann Linde att ändra på det inför höstens val.

– I den här valrörelsen ska jag driva kravet på att Sverige ska gå med i euron, sade Björklund i debatten på Kulturhuset i Stockholm.

– Jag vill att vi ska debattera hur löntagarnas rättigheter ska stärkas i Europa, försäkrade Linde.

Det är överraskande löften från båda håll. Stödet för svenskt euromedlemskap ligger fortsatt på extremt låg nivå efter finanskrisen (17 procent skulle rösta ja i en folkomröstning). Och regeringen försäkrade att den inte vill ha något fördjupat EU-samarbete på arbetsmarknadsområdet i samband med ”Sociala toppmötet” i Göteborg i fjol höstas.

– Det är ett oerhört dramatiskt besked när Björklund och Hökmark här säger att dom vill riva upp demokratiskt fattade beslut om euron! kommenterade en åtminstone till synes upprörd Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet.

– Men du vill ju riva upp beslutet om att Sverige ska vara med i EU! kontrade Björklund.

– Du återfaller till dina gamla ståndpunkter, i det här landet är det en demokratisk rättighet att ha olika åsikter, kommenterade Moderaternas EU-parlamentariker Gunnar Hökmark i en kort sluggerfest på scenen.

Jan Björklund motiverar Liberalernas krav på att gå med i euron 2022 med att Sverige annars kommer att bli isolerat i EU-samarbetet när Storbritannien lämnar. Gunnar Hökmark har också skrivit inlägg om att det är dags att förbereda sig för euromedlemskap.

– Det är inte euron som gjort att en del länder fått stora ekonomiska problem. Det var inte euron som skapade den svenska finanskrisen i början av 1990-talet, sade Hökmark.

Utspelen sätter plötsligt fart på den hittills insomnade svenska EU-debatten.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt återuppväckte kravet på att Sverige ska kräva ett permanent undantag från euron. Miljöpartiets EU-parlamentariker Max Andersson höll med om att Sverige hamnar utanför när euroländerna förhandlar fram regler om den ekonomiska politiken. Men hans lösning är att Sverige ska kräva att få vara med på dessa möten.

Det har euroländerna avvisat flera gånger tidigare, och Jan Björklund underströk det med ett par oneliners:

– Sverige vill vara med där men inte ta något ansvar. Om man inte sitter med vid matbordet står man på menyn.

Liberalerna ligger dåligt till i opinionsmätningarna och verkar söka valfrågor som kan särskilja partiet från övriga borgerliga partier. Euron och en positiv hållning till fördjupat EU-samarbete tillsammans med Frankrikes Emmanuel Macron kan vara ett sätt att locka väljare i riksdagsvalet.

Men det ökade EU-stödet bland svenska folket verkar även ha fått Socialdemokraterna att inte enbart tala om EU som en ekonomisk budgetbelastning, som hotar den svenska välfärden. Enligt opinionssiffror som presenterades på Europadagen är stödet för EU-medlemskapet det högsta som uppmätts, med 57 procent som anser att det är bra för Sverige och endast 18 procent som anser att det är dåligt.

Ann Linde sade nu att hon vill ha en EU-debatt om hur löntagarnas villkor ska förbättras i den svenska valrörelsen.

Det är ändå överraskande med tanke på att statsminister Stefan Löfven i samband med EU:s ”sociala toppmöte” i Göteborg i november avvisade alla anklagelser om att det skulle leda till ökad överstatlighet på arbetsmarknadsområdet.

– Det där är en skröna som passar dem som egentligen inte vill prata om sociala villkor. Det är deras sätt att motarbeta sakfrågan, säger han. Det står, enligt Löfven. ”väldigt tydligt” i ingressen till den sociala pelaren att den inte innebär mer makt till Bryssel.

Nu sade Ann Linde:

– Under många år har vi sett till att EU:s inre marknad fungerar för företagen. Men vi har glömt bort löntagarnas rättigheter. Och när det gäller de sociala frågorna borde vi ta upp hur löntagare som blir av med jobbet ska få möjligheter till omskolning.

– Det här är ju också frågor där det skiljer sig mellan oss och de borgerliga, påpekade Linde.

EU-ministern talade inte om hur Socialdemokraterna vill att EU ska se till att stärka löntagarnas rättigheter, men det finns mycket att göra. De stora bilkoncernerna placerar sin produktion i låglöneländer som Rumänien och Slovakien just för att de arbetsrättsliga reglerna är så svaga där. Porsche Cayenne tillverkad i Slovakien, Renaults Dacia tillverkad i Rumänien ger stora vinster för biljättarna.

Moderaternas Gunnar Hökmark avvisade direkt Ann Lindes utspel om EU-åtgärder för att stärka löntagarnas rättigheter:

– EU ska inte ägna sig åt socialpolitik och arbetsmarknadsfrågor. Då underminerar man den svenska modellen.

EU-debatten kom igång denna Europadag inför riksdagsvalet 2018. Gunnar Hökmark hade också ett tips hur man ska se till att EU-frågorna fortsätter att diskuteras i den svenska valrörelsen: Sluta kalla det för ”EU-frågor”.

– Om jag är på en middag och föreslår en diskussion om ”landstingsfrågor” kommer säkert en del att lämna middan.

– Jag pratar i stället om ekonomi, handel, konkurrens, hotet från Ryssland och Kina, för så hänger ju svensk och europeisk politik ihop.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Sverige i EU